Kommentar: CAN:s rapport om narkotikapriser

Årets CAN-rapport om narkotikapriser, https://www.can.se/app/uploads/2020/05/can-rapport-191-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2019.pdf, passerade mig först utan större intresse. Det mesta tänkte jag redan var välkänt. Priserna har gått ner (förutom för cannabis, vilket förklaras av ökad THC-halt) det är mer spridning av narkotikan i landet och uppskattningsvis är det över en miljard kronor som cannabis omsätter.

Men så hörde jag på SANDT!-podden där Ulf Guttormsson, rapportens författare, var gäst. Jag lyssnade till samtalet, läste rapporten, och får ut följande utifrån ett humant, restriktivt perspektiv på narkotikapolitiken:

– Priserna har förvisso gått ner, men gjorde det mestadels före år 2000. I tjugo år har priserna i princip varit oförändrade med en hyfsat stabil marknad.

– Cannabisomsättningen utgör enbart 45% av narkotikaomsättningen. Så en legalisering av cannabis skulle inte ens beröra en majoritet av narkotikaförsäljningen. Övrig narkotika skulle fortfarande kunna säljas av de gängkriminella plus den cannabis som ändå skulle säljas till ungdomar och personer som av ålder eller kostnad väljer en illegal marknad. Det stärker argumentet att en legalisering av cannabis inte är den stora lösningen på gängkriminaliteten.

– Sveriges priser är fortfarande högre än Västeuropa (UNODC) och jämfört med EMCDAA-länder. Vilket i sin tur borde hålla nere svensk konsumtion av narkotika.

– I podden menar Ulf Guttormsson att tullens och polisens beslag bidragit till att hålla uppe priserna (och därmed, får vi anta, hålla nere konsumtionen). Sverige gör fler beslag än många andra länder, vilket har betydelse.

Lyssna på SANDT!-podden här

Slutreplik: Det saknas tydlig fakta kring avkriminalisering

I en slutreplik i Aftonbladet svarar vi på Johan Svensson replik på vår debattartikel om ett bättre bemötande av människor med beroende. En artikel där vi lyfter behovet av en sammanhängande vårdkedja; från upptäckt, via behandling, till boende, arbete och fritid. En rejäl men nödvändig utmaning för samhället framöver.

Läs vår slutreplik i Aftonbladet här

Läs vår artikel om bemötande i Aftonbladet här

Debatt i Aftonbladet

Idag har vi en debattartikel i Aftonbladet kring bemötandefrågor utifrån att Petter Northug berättat om sitt narkotikaberoende. Ett erkännande som följdes av kommentarer som Tomas Pettersson som skriver i Expressen under rubriken ”Varför ska vi tro på en korkad knarkare?”

Och någonstans känns detta bekant. De som inte litar på personer med beroende och de som inte litar på människan bakom. Men med en human, restriktiv narkotikapolitik ser vi människan bakom. Fungerar inte behandlingen första gången så testar vi igen och igen.

Däremot behöver vi underlätta för att stöd och vård ska fungera: Vi behöver en vårdkedja som går från tidig upptäckt, via vård och behandling, till boende, arbete och fritid. Vi behöver på allvar arbeta med bemötandefrågorna och vi måste fortsätta det förebyggande arbete som syftar till att minska användningen av narkotika.

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center

Läs hela debattartikeln i Aftonbladet här

Insändare: Dags att utvärdera narkotikapolitiken

Under sommaren har vi i ett antal regionala tidningar lyft hur vi välkomnar en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken, inklusive kriminaliseringens effekter. Men även behovet av att ta socialministers inspel om risken att fler ungdomar börjar använda narkotika på allvar.

Insändaren har publicerats i en rad tidningar, bland annat Dala-Demokraten

Tidningen Accent granskar Aureum Life

Tidningen Accent har granskat Aureum Life, som kallar sig för ”det första svenska cannabisbolaget”. Ett bolag med mål att både omfatta hela processen för medicinsk cannabis – forskning, odling, läkemedelsproduktion, och behandling av patienter vid egen vårdenhet – men som även vill se en legalisering av cannabis för rekreationellt bruk i Sverige. Nu öppnar de en egen klinik i Stockholm, tvärs över gatan från S:t Görans sjukhus, som inte har något med verksamheten att göra. Men vilka intressen och medel står bakom?

Läs hela granskningen här

NPC en av organisationerna bakom Skuggstrategi för ANDTS

Sveriges nuvarande ANDT-strategi löper ut 2020. Hittills 26 idéburna organisationer, varav Narkotikapolitiskt Center är en av dem, har därför slutit upp bakom en gemensam skuggstrategi till regeringens nya ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar). Syftet är att stärka arbetet mot ANDTS skadeverkningar och genom effektiva åtgärder förebygga problemen i tid.

Vi vet att många av de åtgärder som krävs är desamma för alla fem områden, inte minst alkohol och narkotika, och att användningen av dessa många gånger är starkt kopplade till varandra.

Med det sagt finns det vissa delar av målen och åtgärderna i strategin som vi, utifrån ett narkotikaperspektiv, gärna vill lyfta särskilt. I strategin föreslås bland annat:

  • Att tillgång till narkotika ska minska. Dels genom att förstärka insatserna mot narkotikahandeln och dels genom insatser för att begränsa läkemedelsberoende som orsakas av förskrivning av narkotikaklassade läkemedel inom vården.
  • Att barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av ANDTS genom att arbeta för att minska risken för att ett barn föds med skador på grund av att någon förälder under graviditeten använder alkohol, narkotika, dopningspreparat eller tobak. Men även säkra att barn i familjer med riskbruk, skadligt bruk eller beroende ska erbjudas ändamålsenligt stöd. För det behövs adekvat kunskap hos personal som arbetar inom verksamheter med barn samt en samordnad barn- och ungdomshälsa.
  • Vi ser också att det är viktigt att förstärka samverkan mellan alla yrkesgrupper och verksamheter som möter barn som far illa. Att både ge stöd till föräldrar med riskbruk, skadligt bruk eller beroende för att stärka dem i deras föräldraskap och för att de ska att bli fria från sina problem – men även ge anpassat stöd till barnen och andra närstående.
  • För att minska antalet barn, unga och unga vuxna som börjar använda narkotika bör det lokala och regionala förebyggande arbetet förstärkas. Inte minst måste den struktur med länssamordning och lokala samordnare bibehållas och utvecklas vidare. Här bör vi också utveckla alternativa påföljder vid ringa narkotikabrott, med syfte att ge fler stöd att sluta sin konsumtion.
  • Det är viktigt att antalet personer med missbruk och/eller beroende av narkotika minskar genom kunskapsbaserad vård samt stöd med integrering i samhället. Vi vill att alla som är i behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Viktigt är också att stödet för integrering i samhället och återhämtning utvecklas och även omfattar boende, sysselsättning, ekonomi och stöd i uppbyggnad av relationer. Här är de idéburna organisationernas roll viktiga och bör stärkas.
  • Utöver insatser för att minska antalet döda eller skadade genom exempelvis en bättre samordnad vård och behandling, krävs även kraftigt förstärkta insatser mot narkotikaöverdoser; Från insatser som involverar begränsningar av tillgängligheten till opioidsubstanser för icke-medicinskt bruk, akuta insatser mot drogdödlighet och långsiktiga insatser mot dödlighet bland missbrukare.


ANDTS-skuggstrategin är framtagen av en expertgrupp i samverkan med de undertecknade organisationerna. Skuggstrategin utgår från den samlade kunskapen och erfarenheten om ANDTS och ger förslag på möjliga lösningar. De föreslagna åtgärderna speglar det samlade civilsamhällets prioriteringar och gemensamma förslag vad gäller att värna folkhälsan och arbeta förebyggande. Skuggstrategin ska ses som en uppmaning från civilsamhället till det offentliga.

Läs hela skuggstrategin här

Seminarium kring en framtida ANDTS-strategi. Se mer information här

NPC reder ut: Vård och behandling

En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?

Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär. Hur ska arbetet organiseras på bästa sätt? Hur skapas likvärdighet, snabbhet och systematik där individen står i centrum?

Läs hela NPC reder ut: Vård och behandling här

NPC reder ut: Alternativa påföljder

I Sverige har vi länge värderat möjligheten till tidig upptäckt av dem som använder narkotika. Syftet är att ge behandling eller annat stöd för att sluta använda narkotika och därmed minska skador och lidande för både enskild, närstående och samhälle.

Ett verktyg för tidig upptäckt, förutom exempelvis socialtjänst, elevhälsa eller drogtester på arbetsplatsen, är polisens möjligheter att göra drogtester eller upptäcka innehav av narkotika, så kallat ringa bruk eller innehav. Det för idag med sig att personer får böter och prick i belastningsregistret. Frågan är om böter är det bästa verktyget för att motivera människor till behandling eller andra stödinsatser? I detta NPC reder ut beskriver vi hur det fungerar idag och ger våra tankar kring en möjlig utveckling av hanteringen.

Läs hela NPC reder ut: Alternativ påföljd här

Debatt: Avkriminalisering minskar inte dödlighet av narkotika

I en debattartikel i Riksdagens tidning Altinget skriver vi att det är dags för socialminister Hallengren att utreda den svenska narkotikapolitiken. Att belysa både positiva och negativa sidor av kriminaliseringen och landa i insatser som minskar konsumtion och dödsfall. Att öppna för åtgärder men stänga för avkriminalisering.

Läs hela debattartikeln i Altinget här