NPC reder ut: Norsk rusreform

Utredningen om norska rusreformen har bland annat tittat närmare på om en avkriminalisering av narkotika i Norge skulle kunna leda till en ökad konsumtion. Här beskriver vi de studier som ligger till grund för deras slutsats, men också den kritik som riktats mot utredningens förslag.

I Norge presenterades i december 2019 en utredning som ser över narkotikalagen. Avsikten är att styra om drogpolitiken från juridik och strafftänkande till vård och hälsa. Utredningens förslag innebär i korthet att eget bruk av narkotika fortsättningsvis inte kommer att vara kriminaliserat. Istället ska den som upptäcks med narkotika, om den bedöms vara för eget bruk, erbjudas ett samtal med en så kallad rådgivningsenhet och behandling om så behövs.

Förslaget är inte en legalisering, utan en avkriminalisering. De nivåer som föreslagits för innehav som eget bruk är dock mycket höga i ett internationellt perspektiv.

Men vad står det egentligen i den norska utredningen om sambandet mellan konsumtion och avkriminalisering? I vårt NPC reder ut: Norsk rusreform gör vi en kort genomgång och reflektion kring de studier som utredningen lutar sig mot.

Läs NPC reder ut: Om norsk rusreform här

NPC reder ut: Om avloppsmätningar

Att använda avloppsmätningar för att kunna följa konsumtionsnivå av narkotika och typ av använda preparat har blivit allt vanligare. Men hur går mätningarna till och vilka resultat kan man förvänta sig?

Metoden bör ses som ett komplement till andra etablerade system för att monitorera konsumtionsutvecklingen av narkotika. Optimalt är att använda sig av flera system samtidigt; avloppsmätningar som i realtid kan ge ett underlag på populationsnivå kompletterat med studier som kan ge en bild av vem som använder preparaten och varför; det vill säga kön, ålder, bakomliggande faktorer eller utvecklingen i ett mindre område eller en specifik skola. Då får man både bredd och djup. Är resultaten av dessa studier i hyfsad samklang kan man känna sig ganska trygg i bilden av hur situationen ser ut. Skiljer de sig kraftigt åt är det en signal att ytterligare studier behövs.

Behovet av att kunna följa konsumtionsutvecklingen är dock tydlig: Utan att vi på såväl nationell som lokal nivå kan få en bild av vem, varför och hur mycket olika narkotiska preparat används, kan vi inte heller reglera det förebyggande arbetet eller utveckla vår narkotikapolitik.

Läs hela NPC reder ut: Om avloppsmätningar här

Kommentar: Folkhälsomyndighetens förslag

Folkhälsomyndigheten (FHM) lämnade förra veckan sina förslag inför en ny ANDT-strategi och som ett av många förslag vill de att nuvarande narkotikastrafflag ska utvärderas.

– Att utvärdera kriminaliseringen av bruket är i dagsläget rimligt för att lära oss hur narkotikapolitiska verktygen kan justeras och bli än mer verkningsfulla, säger Peter Moilanen på Narkotikapolitiskt Center. Det kan handla om alternativa påföljder till böter eller någon typ av ”god samarit-lag” när det gäller böter i samband med överdoser. Däremot har Norge precis utrett frågan om avkriminalisering kan riskera ett ökat bruk av narkotika och där skulle en ny utredning knappast komma till något säkrare underlag.

FHM har även förslag om att utreda om drogkonsumtionsrum ska införas, vilket gör oss något förvånade:

– Sverige behöver göra mer för att få ner narkotikadödligheten och där kan varken EMCDDA eller utvärderingar från våra nordiska grannländer visa på någon större evidens för drogkonsumtionsrum. Samtidigt står kommunerna inför gigantiska utmaningar ekonomiskt. Att då satsa på något med svag evidens istället för den vårdkedja FHM själv lyfter som viktig blir lite märkligt.

För övrigt lyfter FHM flera bra åtgärdsförslag som systematiskt lokalt förebyggande arbete och kunskapsstöd, tillgänglighetsbegränsande åtgärder och vårdkedjan. Samtidigt saknar vi en större betoning på tidig upptäckt och att reda ut kedjan mellan skola, polis och socialtjänst. Även frågan om huvudmannaskapet inom vård och behandling för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna samt civilsamhällets viktiga roll i vägen tillbaka till ett både drogfritt och välfungerande liv.

Läs mer i Drugnews artikel FHM vill utreda narkotikaförbudet

NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD

Vi läser om det som läkemedel och vi ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?

Här försöker vi att reda ut begreppen i snårig djungel av lagstiftning, läkemedel och ren cannabusiness.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD här

Läs alla NPC reder ut här

Podd: Vad kan vi lära av Portugal?

Många narkotikapolitiska debatter, oavsett åsikt, slutar i att Sverige borde göra som Portugal – avkriminalisera användningen av narkotika. Men är det vad Portugal gjort? Och vad har det gett för effekter?

Peter Moilanen berättar om centrets nya rapport om Portugals narkotikapolitik i Socialtjänstpodden som produceras av Akademikerförbundet, SSR.

Kommentar: Svensk narkotikapolitik ska utvärderas

Riksdagens socialutskott har ställt krav på regeringen att utvärdera den förda narkotikapolitiken. Efter detta beslut har fokus i debatten varit huruvida en sådan utvärdering ska omfatta en eventuell avkriminalisering eller inte.

– Vi välkomnar socialutskottets önskan, säger Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center. Det finns en rad områden som behöver utvärderas; som till exempel hur ansvar och samordning kring tidig upptäckt, vård och behandling och vårdkedja kan förbättras. För vår del kan även en utredning inkludera avkriminalisering för att lägga alla kort på bordet, men det finns andra insatser som har större bäring på en minskad dödlighet och fokus bör därmed ligga på att utveckla dessa i första hand. En avkriminalisering skulle även riskera en konsumtionsökning i en tid när vi snarare behöver öka det förebyggande arbetet för att få ner konsumtionen, något som riksdagen menar ska vara i fokus.

Tillkännagivandet innebar att samtliga partier i socialutskottet röstade för att:

”Sverige behöver en nollvision och en nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör man uppmärksamma individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom. Evidensbaserad behandling är det som hjälper människor tillbaka till ett fungerande liv.

Enligt vår mening måste en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skedeminimering, som exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Vi anser därför att den befintliga narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att svensk narkotikapolitiken är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering.”

Replik: ”Oacceptabel att hundratals människor dör av narkotika varje år”

Henrik Tham svarar på vår debattartikel i DN om narkotikapolitiken i Portugal utan att nämna särskilt mycket av det vi visade där. Han menar att en avkriminalisering skulle få positiva resultat på den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Nu skriver vi i en slutreplik i DN att vår rapport visar att Portugal är på i princip samma nivå av dödlighet i dag som innan de avkriminaliserade narkotika och att det heller inte går att se något tydligt samband mellan avkriminalisering och minskad dödlighet i andra europeiska länder som genomfört liknande reformer.

Replik: Avkriminalisering riskerar att leda till ökad användning av narkotika

Frans Sporsén kräver i en debattartikel i GP en avkriminalisering av narkotika för eget bruk och argumenterar för att det minskar narkotikadödligheten. Men det stämmer inte. I vår replik på Sporséns debattinlägg pekar vi på att vissa länder där man avkriminaliserat har en minskad dödlighet medan andra länder haft en ökning av dödsfall. Avkriminalisering verkar därmed inte vara den avgörande faktorn, utan det är andra insatser som har större inverkan på utvecklingen.

Läs hela artikeln här

Debatt: Fel slutsatser dras om Portugals narkotikapolitik

På Twitter sprids just nu ett diagram som visar fantastiska resultat av den avkriminalisering som Portugal genomförde 2001. Dödligheten ska ha minskat från 369 döda 1999 till 30 döda under 2016. En minskning med över 90 procent. Problemet är att siffrorna är felaktiga. Under perioden har Portugal bytt sätt att räkna och tillämpar nu en snävare definition än tidigare. Siffrorna är helt enkelt inte jämförbara.

I fallet Portugal är det sannolikt att andra insatser – bättre vård och behandling exempelvis – har spelat en avgörande roll. Detta är också vad chefen för Portugals narkotikamyndighet SICAD, João Goulão, trycker på när han talar om den policyförändring de genomfört: ”Avkriminalisering är ingen mirakelmedicin. Gör man enbart det så kommer saker att bli värre.” Detta skulle också kunna vara en delförklaring till att dödligheten i Portugal har ökat igen de senaste tio åren: Efter den ekonomiska krisen 2008 blev vård och behandlingssektorn utsatt för omfattande besparingar. Sverige har mycket att lära av Portugal – men lärdomarna är troligen andra än de som många förespråkare för avkriminalisering vill se.

Läs vår debattartikel i DN om vad vi kan lära av Portugal och läs vår rapport som ligger till grund för artikeln här

Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här