Nu kör vi igång NPC: Podd där Tjarls Metzmaa, verksamhetschef på Sveriges Blåbandsungdom och Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center bjuder in olika gäster för att prata narkotikapolitik.
I första avsnittet samtalar de med Pierre Andersson, författare till rapporten Avkriminalisering av narkotika
– vad kan vi lära av Portugal?
Lyssna här
Idag har vi en debattartikel i Aftonbladet kring bemötandefrågor utifrån att Petter Northug berättat om sitt narkotikaberoende. Ett erkännande som följdes av kommentarer som Tomas Pettersson som skriver i Expressen under rubriken ”Varför ska vi tro på en korkad knarkare?”
Och någonstans känns detta bekant. De som inte litar på personer med beroende och de som inte litar på människan bakom. Men med en human, restriktiv narkotikapolitik ser vi människan bakom. Fungerar inte behandlingen första gången så testar vi igen och igen.
Däremot behöver vi underlätta för att stöd och vård ska fungera: Vi behöver en vårdkedja som går från tidig upptäckt, via vård och behandling, till boende, arbete och fritid. Vi behöver på allvar arbeta med bemötandefrågorna och vi måste fortsätta det förebyggande arbete som syftar till att minska användningen av narkotika.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center
Läs hela debattartikeln i Aftonbladet här
Under hösten kommer NPC: Podd att starta. Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center och Tjarls Metzmaa, verksamhetschef på Sveriges Blåbandsungdom kommer tillsammans i varje avsnitt bjuda in en gäst för att samtala om narkotikapolitik.
Är du intresserad av narkotika och hur det hänger ihop med politiken så ska du självklart trycka på prenumerera direkt.
Om du har frågor besök www.narkotikapolitisktcenter.se
Utredningen om norska rusreformen har bland annat tittat närmare på om en avkriminalisering av narkotika i Norge skulle kunna leda till en ökad konsumtion. Här beskriver vi de studier som ligger till grund för deras slutsats, men också den kritik som riktats mot utredningens förslag.
I Norge presenterades i december 2019 en utredning som ser över narkotikalagen. Avsikten är att styra om drogpolitiken från juridik och strafftänkande till vård och hälsa. Utredningens förslag innebär i korthet att eget bruk av narkotika fortsättningsvis inte kommer att vara kriminaliserat. Istället ska den som upptäcks med narkotika, om den bedöms vara för eget bruk, erbjudas ett samtal med en så kallad rådgivningsenhet och behandling om så behövs.
Förslaget är inte en legalisering, utan en avkriminalisering. De nivåer som föreslagits för innehav som eget bruk är dock mycket höga i ett internationellt perspektiv.
Men vad står det egentligen i den norska utredningen om sambandet mellan konsumtion och avkriminalisering? I vårt NPC reder ut: Norsk rusreform gör vi en kort genomgång och reflektion kring de studier som utredningen lutar sig mot.
Läs NPC reder ut: Om norsk rusreform här
På Twitter sprids just nu ett diagram som visar fantastiska resultat av den avkriminalisering som Portugal genomförde 2001. Dödligheten ska ha minskat från 369 döda 1999 till 30 döda under 2016. En minskning med över 90 procent. Problemet är att siffrorna är felaktiga. Under perioden har Portugal bytt sätt att räkna och tillämpar nu en snävare definition än tidigare. Siffrorna är helt enkelt inte jämförbara.
I fallet Portugal är det sannolikt att andra insatser – bättre vård och behandling exempelvis – har spelat en avgörande roll. Detta är också vad chefen för Portugals narkotikamyndighet SICAD, João Goulão, trycker på när han talar om den policyförändring de genomfört: ”Avkriminalisering är ingen mirakelmedicin. Gör man enbart det så kommer saker att bli värre.” Detta skulle också kunna vara en delförklaring till att dödligheten i Portugal har ökat igen de senaste tio åren: Efter den ekonomiska krisen 2008 blev vård och behandlingssektorn utsatt för omfattande besparingar. Sverige har mycket att lära av Portugal – men lärdomarna är troligen andra än de som många förespråkare för avkriminalisering vill se.
Läs vår debattartikel i DN om vad vi kan lära av Portugal och läs vår rapport som ligger till grund för artikeln här
Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.
Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?
Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter.
Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.
Ladda ner rapporten här
I februari 2019 startade vi verksamheten för Narkotikapolitiskt Center (NPC). Under året har vi djupdykt i ett antal frågor, inte minst orsakerna till den höga dödligheten.
Vi har tagit fram en rapport, ett antal PM, en FAQ och inte minst varit aktiva i den mediala debatten med 15 debattartiklar.
Vi har även satt igång ett antal folkbildningsinsatser genom seminarier och webbföreläsningar. Nu ser vi fram emot
att fortsätta arbetet 2020!
Läs om årets insatser här
I en debattartikel i Svd lyfter Ted Goldberg upp att nuvarande narkotikapolitik har stor del i det upptrappade våldet i spåren av gängkriminaliteten. Han menar att vi bör ändra målet från att försöka utrota narkotikan till ett mål om att minimera skadorna. Från Narkotikapolitiskt Centers sida utmanar vi den bilden i vår replik i Svd.
Vi delar verkligen oron för den gängkriminalitet som finns på våra gator och narkotikaförsäljning är mycket riktigt är en av intäktskällorna. Frågan är dock om en legalisering av narkotika skulle minska intäkterna på ett avgörande sätt för dessa gäng? Erfarenheterna från såväl Sverige som Nordamerika tyder inte på det. Över tid har vi haft olika gängkrig i Sverige. Ett sådant var det så kallade cigarettkriget i slutet av 1990-talet som handlade om smuggling av cigaretter och försäljning av sprit på krogar. Produkter som var och är legala. Gäng söker sin finansiering där det finns incitament att tjäna pengar vilket ofta handlar om produkter med punktskatter eller regleringar.
I Nordamerika ser vi att den svarta marknaden fortsätter att frodas i Kanada och Kalifornien, som båda har legaliserat cannabis. I Colorado har till och med maffian etablerats inne i delstaten. En annan åtgärd som ibland lyfts fram är avkriminalisering. En sådan skulle inte reducera de ekonomiska incitamenten för gängen. Varken avkriminalisering eller legalisering kommer åt roten till den problematik som ligger bakom gängkriminaliteten. Där krävs helt andra lösningar.
Goldberg menar vidare att vi gjort allt vi har kunnat för att uppnå det narkotikafria samhället, utan att lyckas. Vi menar att vi långtifrån har prövat alla de insatser som kan genomföras inom rådande narkotikapolitik, även om just visionen ska ses som just en vision och inte en absolut sanning. Tvärtom behöver vi nu fokusera och satsa resurser på ett förebyggande arbete värt namnet. Detsamma gäller behandling och en fungerande vårdkedja.
Vi är öppna för nya åtgärder och lösningar, men det är rimligt att gå framåt med en försiktighetsprincip. Ett exempel på det är att införa alternativa påföljder till böter för ringa bruk, för att personer snabbt ska kunna välja behandling eller annat stöd för att bli av med sin konsumtion.
Vi ska vara nöjda att vi i Sverige inte har gått legaliserings- och liberaliseringsvägen med vår narkotikapolitik. I internationella mätningar har vi i Sverige en låg konsumtion av narkotika och debutåldern går inte ner i åldrarna. Det har besparat oss mycket skador och lidande för såväl den enskilde, närstående och samhället i stort. Den narkotikarelaterade dödligheten sticker dock ut och orsakerna till det behöver följas upp för att hitta rätt åtgärder.
Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen efter legaliseringen i delar av Nordamerika. De studier som hittills publicerats indikerar konsumtionsökningar, ett ökat beroende bland tonåringar och fler sjukhusvistelser även om det är för tidigt att se de långsiktiga effekterna. Vi ser nu delstater som aktivt väljer att avstå legalisering, som New York, New Jersey och New Mexico som i år röstat ner förslag i den riktningen.
Goldberg skriver om Sveriges krig mot narkotika och vänder sig mot visionen om ett narkotikafritt samhälle. Begrepp och påståenden som det finns anledning att reda ut. Vi har i jämförelse med många andra länder en relativt mild straffskala och ringa narkotikabrott leder inte till fängelse, utan böter eller vårdinsatser.
En vision om ett narkotikafritt samhälle är just en vision. Men den anger en ambition och mål om att minska antalet användare, lidanden och dödlighet. Som en del av vår narkotikapolitik har vi sedan 1960-talet fört in skadereducerande åtgärder med start i metadonprogram och uppsökande verksamhet för att under 2000-talet införa sprutbytesprogram och Naloxon. Dessa insatser är viktiga, men måste ses som steg på vägen och inte slutmålet. I grunden handlar det om att föra en human, restriktiv narkotikapolitik där det ska vara svårt att börja men lätt att sluta.
Peter Moilanen
Chef, Narkotikapolitiskt Center
SVT lyfter en felaktig bild av cannabis i dokumentären Cannabusiness, skriver Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt centrum, i ett debattinlägg på SVT Opinion.
Som exempel lyfter han påståenden som att Sverige har Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet och att alla svenskar känner någon som har en relation till cannabis. Inget av det stämmer, konstaterar Moilanen. Felaktigheterna bidrar till en normalisering, enligt debattören.
Läs hela debattartikeln här
Vi lever i en tid med allt större medvetenhet och kunskap om konsekvenserna av våra val och ett ansvar för hur de påverkar vår omvärld. Vår gemensamma karta är tydligt utpekad i FN:s globala mål, men trots det lockas många till investeringar i motsatt riktning, menar Peter Moilanen, Chef Narkotikapolitiskt Center.
Läs hela debattartikeln i Veckans Affärer här