Det pågår en debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. En utredning har nyligen presenterats och ytterli- gare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Länder har mycket att lära av varandra, även om våra skilda förutsättningar och utgångslägen ibland kräver olika åtgärder. Men vad vet vi egentligen om andra länders insatser på narkotikaområdet – och vilka resultat de gett? Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

I rapporten blir det tydligt att Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och därmed även minskat antalet dödsfall. Rapporten visar också att den narkotikarelaterade dödligheten sjönk efter reformen, då satsningarna på utbyggnaden av vården var stora, men att den sedan ökat igen – till högre nivåer än innan avkriminaliseringen.

Sverige har kanske ändå en del att lära av Portugal, inte minst vad gäller ambitionen kring kort väntan på vård och samordning mellan olika vård­ instanser. Det är intressant att se hur Portugals avrådningskommissioner, när systemen fungerar som de ska, snabbt kan slussa vidare till beroendeläkare. Den snabba responsen och uppföljningen ökar med största sannolikhet människors chans att komma ur – eller aldrig hamna i – ett beroende.

Risken är att vi missar  goda lärdomar från både Portugal och andra länder i skuggan av förhoppningen att avkriminaliseringen i sig är lösningen på alla problem. Vi hoppas att vi istället kan fokusera på insatser som på allvar kan leda till en bättre utveckling både i Sverige och globalt.

Rättelse: I en tidigare utgåva av rapporten saknades en källhänvisning på sidan 28 till rapporten Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion av Felipe Estrada, Albin Stenström och
Henrik Tham.