Kommentar till SVT:s ”Så knarkar Sverige”

SVT sänder just nu en serie i tre delar om narkotika under namnet Så knarkar Sverige. Det är positivt att ämnet uppmärksammas, men narkotikapolitiken är komplex och svår att fånga i ett begränsat format. Med ett kort programutrymme blir valet av perspektiv extra avgörande och vi har förståelse för att allt inte kan rymmas i tre avsnitt.

Samtidigt kan man fundera över vad som egentligen bidrar till förståelsen av situationen i Sverige – och vad som hade kunnat prioriteras framför inslag från en hampafestival där arrangören vill normalisera cannabis, ett nederländskt TV-bolag som testar narkotika i direktsändning eller en intervju med en cannabisnormaliserande poddare. Alla tre är exempel som befinner sig långt ifrån den narkotikadebatt som faktiskt förs i Sverige och internationellt.

Mot den bakgrunden vill vi komplettera programseriens bild och bidra med en bredare förståelse, utifrån våra erfarenheter av en human och restriktiv narkotikapolitik. Vi lyfter också de perspektiv och frågor som enligt oss hade förtjänat utrymme i serien och som vi gärna ser att SVT tar med i en framtida satsning.

Men först ett medskick: Förra året kom producerade Utbildningsradion serien Allt om knark som, utifrån ungdomars egna frågor, tog upp en rad perspektiv kring narkotikafrågan – från påverkan på den egna hälsan, till politik och samhällsperspektiv som drogernas koppling till kriminalitet och miljöpåverkan. Där fanns en bredd av röster från forskare och profession till unga själva. Vissa mer liberala, andra mer restriktiva. Serien rekommenderas till alla som vill förstå narkotikans komplexitet och kompletterar på ett bra sätt SVT:s aktuella serie.

 Så, vad hade SVT:s programserie kunnat lyfta istället? Ja, det finns ganska många spännande perspektiv att välja mellan, några exempel är: 

Att få lyssna in en preventionsforskare om vad som har effekt eller inte vad gäller förebyggande insatser. Preventionsforskarna får väldigt sällan utrymme i debatten.
Sverige är ett av få länder som de senaste tio åren har minskat sin dödlighet till följd av narkotika. Vad beror det på och vad kan vi lära av utvecklingen?
Sverige är även ett land med låg narkotikakonsumtion i förhållande till andra länder. Användningen är stabil och tycks till och med minska något. Vad beror det på? Vad gör vi rätt och vad kan stärkas?
Vad skulle en normalisering och möjlig ökning av konsumtionen innebära för den enskilde, för närstående som familj och vänner, för studier och arbetsliv och för samhället i stort?
Lyssna in ungas egna tankar om narkotika. Varför väljer den stora majoriteten att inte använda narkotika, trots att tillgången i dag är större än på många år?
Det skulle också vara relevant att låta en vuxen kokainanvändare på krogen beskriva hur hen ser på kopplingen mellan sitt eget bruk och finansieringen av gängkriminalitet – och att kontrastera detta med någon som aktivt avstår just för att inte bidra till den handeln.
Besök i Norge, Storbritannien eller Frankrike om varför de väljer att inte legalisera. Länderna fortsätter att betona att narkotikaanvändning bidrar till organiserad brottslighet, men gör samtidigt skillnad mellan personer med beroende och de som inte har det. Det påverkar i sin tur hur polisen agerar, helt enkelt smartare påföljder vid ringa narkotikabrott.

Att mäta konsumtion av narkotika

I programmet lyfts att Sverige, med dagens mätmetoder, saknar en fullständig bild av narkotikaanvändningen. Särskilt bland vuxna, där vi i stor utsträckning är hänvisade till anonyma enkäter. Det är i sig ingen ny insikt och även vi ser behovet av bättre uppföljning av konsumtion och drogvanor. Däremot är det missvisande att antyda att vi skulle ha full kunskap om alkoholanvändningen. Det är sedan länge känt att människor tenderar att underrapportera sin konsumtion i enkäter, både när det gäller alkohol och tobak och ofta med omkring 50 procent. Samma mönster kan mycket väl gälla även för narkotika.
Programmet gör istället en poäng av att så kallade avloppsmätningar avslöjar allt och SVT har, som en del av programserien, låtit genomföra avloppsmätningar i 36 kommuner under en sommarhelg 2025. ”Vattnet ljuger aldrig” är ett förekommande citat i programmet. Det är en sanning med modifikation, vilket även framgår i programmet, men som tål att lyftas ytterligare. Avloppsmätningar mäter nämligen även substanser avsedda för medicinska ändamål och de tar heller inte hänsyn till eventuellt inflöde av personer från andra orter – som Strömstad, som sommartid har många besökare från både Norge och andra delar av Sverige. Den lista som presenterades i programmet med en jämförelse av ett antal svenska kommuner vid ett enstaka tillfälle – utan vidare analys eller flera mätpunkter över tid – ger därmed inte någon relevant bild av hur användningen av narkotika ser ut i respektive kommun.
En kommun som fick ett högre resultat än de egna mätningar de genomfört de senaste åren är Eskilstuna, som nu fått ägna tid åt att förklara detsamma. I kommunen arrangerades en festival med många tillresta veckan innan avloppsmätningen genomfördes. Ansvarig person på kommunen svarar klokt: ”- Vi drar inga slutsatser från enskilda provresultat utan följer snarare trenderna. Därför blir det intressant att se vad nästa mätning visar för att se om det rör sig om en tillfällighet eller ej, säger Christer Åkerlund.”
I programmet intervjuas en sakkunnig på EU:s Narkotikabyrå, EUDA, som säger att amfetamin i ADHD-läkemedel står för ca 10–20 procent av amfetaminnivån i avloppsmätningar i Europa. Det som inte framgår är att Sverige i detta avseende sticker ut i jämförelse med övriga Europa, då vi har en kraftigt ökad användning av amfetaminbaserade ADHD-läkemedel. De svenska kommuner som i över tio års tid själva låtit genomföra regelbundna avloppsmätningar, framförallt Gävle och Söderhamn, gör istället bedömningen dessa läkemedel står för hela 30 procent av avloppsmätningarnas resultat.
Folkhälsomyndigheten har just nu i uppdrag att ta fram ett förslag för hur kommuner framöver ska kunna mäta och jämföra resultaten av avloppsmätningar på ett mer systematiskt sätt. Flera bedömare framhåller att metoden inte bör användas för enskilda mätningar då resultaten behöver följas över tid och kompletteras med andra källor, som anonyma enkäter, för att ge en heltäckande bild. Sådana metoder behövs för att förstå fler faktorer, som ålder och kön, och därmed kunna utforma rätt insatser inom prevention och vård. Att SVT väljer att genomföra enstaka mätningar och dra slutsatser av resultaten är därför något olyckligt och går emot ett strategiskt och långsiktigt preventionsarbete.
Nyligen publicerade CAN rapporten ”Narkotikasituationen i Sverige”, där de beskriver hur konsumtionen i Sverige är stabil eller till och med nedåtgående. Som stöd för detta pekar de både på enkäter och de avloppsmätningar som gjorts i Gävleborg.

Att jämföra substanser som alkohol och cannabis

Det görs även en poäng av att rangordna olika substanser och det blir tydligt hur svårt detta är, även för en professor. Skadorna beror på en rad faktorer, och olika substanser kan ge upphov till helt olika typer av problematik. Syftet med en sådan lista blir därför oklart. Forskarna som intervjuas i SVT:s serie är överens om att alkohol är farligare än cannabis när det gäller skador på individens hälsa, men det är knappast något som hjälper den person som tappar fotfästet, misslyckas i skolan eller utvecklar ett beroende. Professor Markus Heilig konstaterar också krasst att även om cannabis är mindre farligt betyder det inte att vi borde legalisera drogen. Han säger i programmet: ”- Vi har en realitet där samhället redan har accepterat alkoholbruk, där skadorna från alkoholen är oerhört stora. Ska vi till de stora skadorna nu lägga till skador från ett omfattande cannabisbruk?”.
Och för att komplettera bilden vad gäller cannabisskador:
– Det blir lite märkligt att jämföra ”Sveriges två favoritdroger” när alkohol används av 85 procent och cannabis av långt färre än 10 procent. Om cannabis skulle användas av en lika stor andel som använder alkohol skulle det förstås leda till ökade skador för individer och större samhällskostnader. (Professor Heilig berör detta kort.)
– Även om cannabis ofta ses som mindre skadligt för hälsan än alkohol, kan det ändå orsaka skador. För unga under 25 år, vars hjärna fortfarande utvecklas, finns en särskild risk att påverkas negativt. Det är värt att notera att den stora majoriteten av dem som använder cannabis är mellan 18 och 29 år, vilket även forskare Mats Ramstedt lyfter i serien. Alkoholkonsumtionen mer jämnt fördelad mellan olika åldrar.
SVT:s serie har fokus på de individuella skadorna, men cannabis påverkar precis som annan substansanvändning även de runt omkring – både närstående, vänner, arbetskamrater och samhället i stort. Dessutom bidrar köp av illegala droger till att upprätthålla den kriminalitet och organiserade brottslighet som handeln är en del av.

Några fler synpunkter…

Det finns i programmet inslag från Nederländerna om hur de bedriver drogtestning i syfte att reducera skador. Här kan det vara värt att påminna om det som Narkotikautredningen (2023:62) konstaterade givet den vetenskapliga ansatsen i programmet: ”Evidensläget för effekten (för drogtestning, vår anmärkning) är svagt då studier saknas”. Men också att Folkhälsomyndigheten redan idag bedriver ”Varningssystem för narkotika”, VSN, som har till syfte att testa och sprida information om substanser som innehåller ämnen som kan vara särskilt farliga till berörda aktörer.
Det nämns att Sverige tillämpar nolltolerans för narkotika. Det är knappast korrekt då personer påverkade av narkotika som uppsöker till exempel akutmottagningar eller beroendekliniker inte polisanmäls. Tvärtom omfattas vården av sekretess. Även enskilda poliser vittnar om att de sällan rapporterar personer med känt narkotikaberoende. Sverige har däremot en vision om ett narkotikafritt samhälle – vilket är något annat. Visionen finns där för att ge en gemensam riktning och för att tydliggöra vikten av att arbeta förebyggande och minska användningen av narkotika, samt att ge stöd till vård, behandling och återhämtning så att fler får möjlighet att ta sig ur ett beroende.
Det antyds också att den gamla gatewayteorin inte stämmer. Och det stämmer så tillvida att de flesta som använder cannabis går inte vidare till andra droger som heroin. Däremot finns ett flertal studier som visar på sambanden mellan användningen av olika substanser. Ett exempel är den litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten publicerade 2023 och som visar att de ungdomar som vejpat har fem gånger högre risk att använda cannabis (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/u/unga-som-anvander-e-cigaretter-har-okad-risk-for-alkohol-och-cannabisanvandning/?link_id=98efb985-2f21-40ea-a79c-88e6fc3760db).