Idag har vi en debattartikel i UNT om tobak och cannabis tillsammans med regionpolitiker (c) Anders Monemar, generalsekreteraren för A non smoking generation, Helen Stjerna och drogförebyggaren Håkan Fransson.
Regeringen signalerade tidigare i höstas att de framöver vill se krafttag mot narkotikan och de efterlyser åtgärder för att minska användandet. Ungdomar lyftes fram som en viktig grupp där narkotikakonsumtionen inte minskar, med cannabis som dominerande preparat.
En höjning av åldersgränsen på tobak och tobaksrelaterade produkter till 20 år menar vi skulle vara ett sätt att minska såväl cannabis- som tobakskonsumtionen bland ungdomar.
I samband med sitt utspel meddelade regeringen att de ska revidera nuvarande ANDT-strategi och då uppgradera N:et i strategin som står för narkotika. Vi välkomnar detta men menar att de förslag som hittills lagts inte räcker om vi ska få till en förändring. Samtidigt riskerar övriga områden, som till exempel tobak, att få mindre resurser vilket vore olyckligt. Om vi ska lyckas förebygga cannabis behöver vi även växla upp det tobaksförebyggande arbetet.
Forskning visar att nikotin ökar risken för bestående skador på hjärnan och öppnar upp för andra beroenden som alkohol och cannabis.
Ungdomshjärnan är extra sårbar och användandet av nikotin och/eller cannabis kan ge skador som kognitiva problem, som kan leda till sämre skolgång eller avhopp från skolan, sämre koordination, beroende samt ökad risk för depression och psykoser. Användande av tobak och cannabis kan med andra ord ge negativa avtryck för livet. Till det kommer förstås oron och lidandet bland anhöriga.
Det är främst de som röker cigaretter som också använder eller erbjudits narkotika enligt ”Skolelevers drogvanor”, 2018, utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
36 procent av eleverna i årskurs nio som röker cigaretter har även använt narkotika det senaste året. Motsvarande siffra för icke-rökarna är endast 3 procent.
För gymnasiet årskurs två var motsvarande siffror 41 respektive 8 procent. Bland dem som erbjudits narkotika ser vi samma mönster. Slutsatsen är att det finns ett statistiskt samband mellan att röka cigaretter och att använda eller bli erbjuden narkotika. Eftersom cannabis är totalt dominerande i narkotikaanvändningen i Sverige finns skäl att tro att det i huvudsak är cannabis vi talar om.
Det finns helt enkelt stora skäl att förebygga cannabis genom att förebygga tobak.
Vi ser samma mönster i årets elevundersökningar även inom ramen för den så kallade Öckerömetoden. Överlag visar metoden att kopplingen mellan tobak och narkotika är starkare än kopplingen alkohol och narkotika.
Över 80 procent av alla tobaksbrukare har debuterat som tonåringar, och sju av tio 14–18-åringar säger att det är lätt att få tag på tobak. Debutåldern för cigaretter ligger i dagsläget mellan 13–15 år och för snus och e-cigaretter mellan 14–16 år.
En insats är därför att höja åldersgränsen till 20 år för köp av tobak och nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade.
Det skulle i så fall bli samma åldersgräns som för köp av alkohol på Systembolaget. En gräns som är satt just för att skydda ungdomar och minska kompislangning. Det finns anledning att tro att detsamma skulle gälla tobak och utifrån vårt resonemang även cannabis, varför en höjning av åldersgränsen är motiverad.
Att höja åldersgränsen på tobak skulle vi inte vara ensamma om att göra. Flera delstater i USA har gjort det och Washington kommer 2020 att få en åldersgräns på 21 år.
Trots framgångar med att minska rökningen bland vuxna använder fortfarande var tredje gymnasieelev tobak.
Sedan 2014 har användandet av e-cigaretter i gymnasiet ökat med 70 procent och idag har 41 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet provat e-cigaretter. Det är en oroande utveckling, inte minst mot bakgrund av det som händer i USA. Utöver de direkta riskerna med användandet av e-cigaretter med nikotin ser vi också att ungdomar experimenterar med cannabis i sina e-cigaretter. Om vi ska nå ett rökfritt Sverige 2025 behövs en mängd åtgärder som även inkluderar de nya produkter som tobaksindustrin lanserar direkt till barn och unga.
Utöver de långsiktiga skadorna på folkhälsan, har nikotinet i alla dessa nya produkter en direkt skadlig effekt på den unga hjärnan och ökar risken för att fastna i andra beroenden.
Därför behöver en höjd åldersgräns även omfatta e-cigaretter och övriga nikotinprodukter.
Vad sambandet mellan tobaks- och narkotikaanvändningen beror på är inte helt klarlagt. En orsak kan vara miljön dessa ungdomar befinner sig i, då vi ser att de även har en högre alkoholkonsumtion än dem som inte röker eller använder cannabis. Det kan även bero på biologiska faktorer, vilket det finns ett visst stöd för i forskningen. Oavsett orsak så finns det ett klarlagt samband och en höjning av åldersgränsen på tobak och tobaksrelaterade produkter till 20 år skulle vara ett sätt att minska såväl cannabis- som tobakskonsumtionen bland ungdomar, och med det även skadorna.
Anders Monemar, regionpolitiker (C), Östergötland
Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation
Håkan Fransson, drogförebyggare, Öckerö kommun
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center
