Sedan legaliseringen i Kanada använder var fjärde förälder cannabis regelbundet
I dag lanserar vi, i samband med en debattartikel i Göteborgs Posten, en ny rapport om narkotikapolitikens koppling till mänskliga rättigheter. I rapporten lyfter vi det som alltför ofta glöms bort: att förebyggande arbete inte bara är en folkhälsofråga, utan en mänsklig rättighet – inte minst för barn och unga.
Sverige fick 2023 kritik från FN:s kommitté för barnets rättigheter för bristande narkotikaförebyggande arbete. En situation som återspeglas i den nationella budgeten för ANDTS, som minskat rejält de senaste tio åren. Detta i en tid när det gängrelaterade våldet ökar och allt fler unga rekryteras till narkotikarelaterad kriminalitet.
Rapporten beskriver även hur det internationella samtalet om narkotikapolitik de senaste åren dominerats av ett ensidigt fokus på avkriminalisering och legalisering – ofta med hänvisning till mänskliga rättigheter.
Och det finns all anledning att fördöma övergrepp i narkotikabekämpningens namn – men kritiken har ofta glidit över i ideologiska slutsatser, där förebyggande insatser lyser med sin frånvaro.
Vi lyfter därför behovet av en mer balanserad politik som både skyddar rättigheter och stärker folkhälsan. I vår debattartikel presenteras fyra grundpelare för detta – med prevention, vård och en omtänksam lagstiftning i centrum.
