Spanien har en narkotikapolitik som främst utgår från folkhälsa, med fokus på vård och förebyggande arbete. Innehav av små mängder narkotika för eget bruk är inte kriminaliserat, men användning på offentlig plats kan leda till böter. Allvarligare brott som försäljning och smuggling straffas hårdare.

Cannabisklubbar har länge existerat i en juridisk gråzon, särskilt i Katalonien. I praktiken har vissa klubbar fungerat som täckmantel för olaglig handel och organiserad brottslighet. Därför har både rättsväsendet och lokala myndigheter börjat agera. Högsta domstolen har upphävt regionala och kommunala regelverk som tidigare skyddade klubbarna, med hänvisning till att narkotikapolitik är en nationell fråga. I Barcelona har många klubbar redan stängts och fler är på väg att avvecklas.

Landet har haft en nationell strategi mot beroende för perioden 2017–2024. Den har balanserat förebyggande insatser med åtgärder för att minska tillgången till droger. Strategin har varit ambitiös, men resurserna har inte alltid räckt till för att förverkliga målen fullt ut.

Medicinsk cannabis är tillåten i begränsad omfattning, men användningen är strikt reglerad. Trots detta är Spanien en av Europas största producenter och exportörer av medicinsk cannabis. Samtidigt är landet ett viktigt transitland för illegal narkotika till resten av Europa, och den svarta marknaden omsätter flera miljarder euro årligen.