Webbinarier våren 2021

NPC Kunskap

Under våren genomför vi varannan torsdag spännande webbinarier kring aktuella narkotikafrågor i samarbete med studieförbundet NBV. Missa inte att lära dig mer om recoverybegreppet, den svenska narkotikapolisens arbete, barnkonventionen, kvinnors bortglömda situation i narkotikadebatten och den svenska narkotikasituationen i ett europeiskt perspektiv. 

Anmäl dig via länkarna nedan! 

 

4 mars kl 14.30-15.30: Recoverybegreppet: Att komma tillbaka från ett beroende

Recoverymodellen får ett allt större genomslag i Europa och andra delar av världen när det gäller insatser för personer med ett etablerat missbruk och beroende. Modellen innebär att man arbetar samordnat med behandling, boende, sysselsättning, fritid och sociala nätverk.

Detta är en inspelning av ett tidigare webbinarium med Linda Nilsson och Linda deltar inte live. Däremot finns vi från NPC på plats för frågestund efter webbinariet. 

18 mars kl 14.30-15.30: Hur arbetar den svenska narkotikapolisen?

Polisens uppgift är att bidra till att tillgången till narkotika i samhället minskar. Men hur? Lennart Karlsson, ordförande i Svensk Narkotikapolisförening, berättar hur narkotikapolisen arbetar med ingripande, brottsbekämpande och brottsförebyggande insatser. Vad betyder möjligheten till tidig upptäckt för polisens arbete och hur fungerar lagstiftningen kring detta? Hur ser balansen ut mellan ingripanden mot ”ringa” narkotikabrott och grövre brottslighet?

1 april kl 14.30-15.30: Narkotika och barnkonventionen

FN:s konvention för barnets rättigheter är nu lag i Sverige, vilket ställer än högre krav på efterlevnad. Men på vilka sätt har konventionen bäring på narkotikafrågan?
Trots att barnkonventionen är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som explicit omnämner narkotika, saknas ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten.

15 april kl 14.30-15.30: Kvinnor glöms i narkotikadebatten

Narkotikadödligheten har minskat bland män, men istället ökat hos kvinnor. I narkotikadebatten talas dock sällan om kvinnor, vare sig i det förebyggande arbetet, kring tidig upptäckt eller i vård och behandling. I detta webbinarium tittar vi närmare på hur situationen ser ut och vad som behöver göras för att få till en förändring. 

29 april kl 14.30-15.30: Svensk narkotikakonsumtion i ett europeiskt perspektiv

Hur ser den svenska narkotikakonsumtionen ut i jämförelse med andra länder i Europa samt USA? Och vilken roll har den svenska narkotikapolitiken spelat för den låga konsumtion som Sverige har internationellt sätt? I detta webbinarium försöker vi att reda ut kopplingarna mellan politik och prevalens genom att jämföra konsumtionsnivån i olika länder.

Replik: Vi behöver ett samhälle där det är svårt att börja med narkotika – och lätt att sluta

Dennis Martinsson skriver, i sin krönika i Sundsvalls Tidning 4/1, om den senaste tidens diskussion om avkriminalisering av eget narkotikabruk.

I en replik i ST skriver vi att vi gärna resonerar kring Dennis krönika, men även ger förslag på lösningar.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige har ökat över tid, men den minskade med tio procent 2018. Detta samtidigt som narkotikaförbudet gällt. Att jämföra dödlighetsnivåer med andra länder går egentligen inte att göra då länder mäter olika, men gör man det ser vi att Estland ligger högre än oss fast de avkriminaliserat. Däremot kan man se trender – och Portugal, som ofta lyfts upp som ett bra exempel på avkriminalisering, såg en ökning av sin dödlighet med 30 procent 2018. Just kriminaliseringen tycks inte ha med dödligheten att göra.

Det är sant att ett antal delstater samt två länder har legaliserat cannabis och att vissa länder avkriminaliserat. Men det är också sant att ett antal delstater och länder avslog legalisering under fjolåret, som till exempel New York, New Hampshire och Portugal. Irland valde att inte avkriminalisera. Utvecklingen är inte ödesbestämd.

En kommentar också om de resurser som läggs på ringa narkotikabrott. Det stämmer att de procentuellt är en stor del av narkotikabrotten, men det speglar inte nedlagd tid. Att utreda grövre narkotikabrott kan ta flera veckor medan ett ringa brott tar ett par timmar. Dessutom verkar de flesta ringa brotten komma ”på köpet” när polisen gör insatser mot rattfylleri, misshandel eller annan brottslighet. De som ertappas då har även narkotika i fickorna. Resursfrågan är inte given att vara så stor som det ibland låter.

Narkotikakonsumtionen hos oss är internationellt låg och har varit rätt stabil över åren, men hur ska vi då få ned den då narkotika fortfarande orsakar skador och lidande för såväl enskilda, närstående som samhälle?

Fokus behöver vara på förebyggande, tidig upptäckt samt vård och behandling. Hur får vi till en snabb vårdkedja av god kvalitet där det ska vara svårt att börja men lätt att sluta? Så får vi till en human, restriktiv narkotikapolitik.

Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center

Olle Häggström, distriktsordförande IOGT-NTO

Per Fredheim, Mitt NBV Norr