Monthly Archives: mars 2023
Brev till TT Nyhetsbyrå
TT Nyhetsbyrån har nyligen publicerat två texter om svensk narkotikapolitik. Båda texterna innehåller intressanta och relevanta delar, men har också stora brister. Sammantaget är båda texter gravt tendensiösa och bryter mot de av medierna uppsatta publicitetsreglerna på flera punkter – främst när det gäller korrekthet och att ge alla parter tillfälle att framföra sina ståndpunkter.
Nedan följer en analys av TT-texterna ”Hård svensk knarklinje står fast – andra vacklar” och ”Så blev kriget mot knarket en svensk paradgren”, båda publicerade i slutet av februari 2023.
- Den förstnämnda texten inleds med ett påstående om att ”Sveriges narkotikalagar hör till västvärldens mest repressiva.” En genomgång av det europeiska narkotikacentret EMCDDA där straff för narkotikabrott jämförs visar att Sverige ligger i mitten av skalan. Straffet för innehav av 1 kg cannabis är bland de lägsta i hela EU. Det som skiljer Sverige från flertalet andra länder är det så kallade konsumtionsförbudet, men påföljden är i praktiken böter, ungefär i nivå med andra länder.
- Samma text slår fast att ”fler dör i överdoser i Sverige än i något annat land i EU”. Såväl EMCDDA som Socialstyrelsen avråder tydligt från den här typen av jämförelser – metodiken skiljer sig så mycket mellan länderna att det inte blir meningsfullt. Texten nämner inte heller att den svenska narkotikadödligheten har minskat med 35 procent sedan 2015.
- Samtidigt slår texten fast att ”narkotikadödligheten i Portugal de senaste 20 åren minskat kraftigt.” Detta är direkt felaktigt. Det är korrekt att dödligheten minskade kraftigt de första åren efter avkriminaliseringen 2001. I samband med den ekonomiska krisen 2008–2009 vände dock kurvan uppåt igen och den senaste siffran visar en ökning av antalet överdosdödsfall med 38 procent jämfört med året innan avkriminaliseringen.
- De som stöder en restriktiv narkotikapolitik – varav många är engagerade för att minska det lidande som narkotika skapar – utmålas i texterna som ”förbudsivrare”. Ett talande exempel är citatet ”I och med skärpningen av narkotikastrafflagen 1993 ansåg många förbudsivrare att Sverige uppnått den perfekta politiken, och att det nu bara var att invänta det narkotikafria samhällets ankomst”. Vi törs säga att ingen som fanns med i diskussionerna på 1990-talet känner igen sig i den bilden. Detta tillsammans med andra liknande påståenden gör texterna gravt tendentiösa.
- På samma sätt målas en nidbild upp av det narkotikaförebyggande arbete som bedrivits: ”In på 90-talet pågår massiva avskräckningskampanjer på skolor, arbetsplatser, gator och torg. Cannabis påstås leda till att man tappar tänderna, blir kriminell eller hoppar ut genom fönster i rusdrivna psykoser. Budskapet hamras in av politiker, polisen, nykterhetsorganisationer – och medier.” Avarter kan självklart ha förekommit, men detta är på inget sätt en rättvisande bild av de informationsinsatser som genomfördes av myndigheter och civilsamhälle.
- Ingenstans i de båda texterna lämnas utrymme till någon att förklara eller argumentera kring varför exempelvis konsumtionsförbudet bör finnas kvar. Här brister texterna återigen mot publicitetsreglerna.
Svensk narkotikapolitik måste utvecklas och förbättras – det är alla överens om. Narkotikapolitiskt Center välkomnar diskussion, debatt och en kritisk granskning av den förda politiken. Slentrianmässigt skrivna texter med svepande, tendentiösa påståenden och med dålig faktakoll leder dock inte diskussionen i en fruktbar riktning. Vi vill tro att TT Nyhetsbyrån har högre ambitioner än så här.
Källor:
https://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/3573/Trafficking-penalties.pdf
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/narkotikans-skadeverkningar/narkotikarelaterad-dodlighet/
https://www.emcdda.europa.eu/data/stats2022/drd_en
Nytt avsnitt av NPC Podd
I det här avsnittet tar vi avstamp från den rapport som NPC nyligen släppte om framväxten av en Europeisk cannabisindustri. Hur ser den ut? Hur agerar industrin för att normalisera cannabis och för att påverka politiken? Vad kan göras för att minska industrins inflytande? Med oss har vi rapportens författare, Staffan Hübinette.
Lyssna här
Kommentar: Att bidra till gängkriminaliteten
Med anledning av den senaste tidens fokus på frågan om det är rätt eller fel att vädja till dem som använder narkotika att avstå köp, då det stödjer gängkriminella kommer här några kommentarer:
Att de flesta som köper och använder narkotika bidrar till den gängkriminalitet vi ser torde vara ställt utom allt rimligt tvivel. Frågan är bara vilka dessa användare är?
En klar majoritet av mängden narkotika som används är troligen av personer som har ett beroende, givet det vi vet från studier om cannabis i andra länder och alkoholfrågan. För dem behövs vård och behandling snarare än budskap om att inte stödja gäng. Men vilka är de övriga, som använder narkotika då och då?
En studie från CAN visar att narkotikaanvändandet är ganska jämnt fördelat mellan socioekonomiska grupper, med något fler användare i gruppen med lägst utbildning, sysselsättning och inkomst och färre hos dem med högre utbildning och inkomst. Å andra sidan rör studien enbart personer mellan 25-64 år. I gruppen 24 år och yngre, som använder mest, känner vi inte till den socioekonomiska fördelningen. Men spelar det roll i detta fall?
Knappast budskapsmässigt, om det framgår att personer med beroende ska få vård och behandling. Är bilden att det enbart är rika som använder då och då stämmer den dock inte. Tvärtom används narkotika av alla tänkbara målgrupper – om än med lite olika fördelning – och de flesta bidrar genom sin användning till gängkriminaliteten.
Att vädjanden om att avstå ett beteende kan påverka vittnar många om vad gäller exempelvis rörelsemönster vid Corona, att avstå flygresor för klimatet eller att inte konsumera alkohol i närheten av barn. Ett budskap eller åtgärd passar sällan alla, men ett antal personer kommer troligen att avstå om de förstår att de bidrar till den situation med gängkriminalitet vi nu befinner oss i.
Vi ska heller inte glömma att en dominerande majoritet av befolkningen redan idag avstår narkotika. Även där är ett många medvetna om vad de inte vill vara med och stödja, vilket är viktigt för att inte fler ska börja använda. Enligt en opinionsundersökning som IPSOS genomförde för NPCs räkning 2021 svarade exempelvis tre av fyra av unga vuxna, 20-29 år, att den som köper illegal cannabis och annan narkotika är med och finansierar gängkriminalitet.
Vädjan om att avstå är dock bara en åtgärd av många för att få minska gängkriminalitet eller konsumtion av narkotika. Från NPC menar vi att det finns en narkotikapolitisk väg mellan hårdare straff och legalisering av cannabis. Våra förslag handlar bland annat om stora satsningar på förebyggande arbete samt på vård och behandling – men även smartare påföljder vid ingripanden. Se vår rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik
NPC Podd – specialavsnitt om cannabisindustrin
I det här avsnittet tar vi avstamp från den rapport som NPC nyligen släppte om framväxten av en Europeisk cannabisindustri. Hur ser den ut? Hur agerar industrin för att normalisera cannabis och för att påverka politiken? Vad kan göras för att minska industrins inflytande? Med oss har vi rapportens författare, Staffan Hübinette.
(Rapporten i sin helhet hittar du förstås på narkotikapolitisktcenter.se.)
Vårens webbinarier
Välkomna att delta på våra kostnadsfria webbinarier!
9 mars kl 14.30-15.30
10 000 nya förebyggare – vinst eller kostnad?
Akademikerförbundet har lyft kravet på 10 000 nya förebyggare och 10 miljarder kronor till förebyggande arbete – men är det en samhällsekonomisk kostnad eller en bra investering?
Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet beskriver varför de vill öka de förebyggande insatserna och Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid Uppsala Universitet, berättar om olika verktyg som bekräftar samhällsvinsterna av en bättre folkhälsa.
Anmälan: https://simplesignup.se/event/202034
10 mars kl 11.00-12.00
Stigma kring personer med beroende i återhämtning – med fokus kvinnor
En av förutsättningarna för att lämna ett beroende är fungerande sociala relationer och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Samtidigt vet vi att både människor i beroende och människor som har lämnat ett beroende är utsatta för stigma och utestängda från sociala sammanhang. Forskning pekar även på att stigmatiseringen är mer omfattande för kvinnor i beroende och återhämtning från beroende.
Webbinariet genomförs i samarbete mellan Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkbildning, NPC och studieförbundet NBV
Medverkande:
Mulka Nisic , University of Derby, Regional Project Manager at NGO Celebrate Recovery
Linda Nilsson, ledamot i styrelsen för Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkbildning
Anmälan: https://simplesignup.se/event/201664
30 mars kl 14.30-15.30
Vad händer med lagförda ungdomar?
Johan Glad och Gunnel Hedman-Wallin berättar om Socialstyrelsens studie av vårdinsatser som rättslig reaktion för unga som lagförs för narkotikabrott. Vad kan vi lära av studien? Behöver lagstiftning eller praxis förändras för att lagföring i högre grad ska leda till tidig upptäckt?
Anmälan: https://simplesignup.se/event/202685
20 april kl 14.30-15.30
En industri med sikte på kvinnor
Cannabisindustrin satsar stora pengar på marknadsföring för att kvinnor ska klara småbarnslivet, lyckas med karriären och hitta rätt skönhetsrutiner. Staffan Hübinette och Sara Heine från NPC tar oss med genom industrins strategier i länder med olika lagstiftning.
Anmälan: https://simplesignup.se/event/202690