Debatt: Brister i forskning ger oklar bild av cannabis effekter

Idag skriver vi i en debattartikel på popNAD om behovet av ytterligare forskning kring cannabisen skadeverkningar och vad en ökad konsumtion skulle kunna medföra i hälsoeffekter, bland annat vad gäller samband med hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. I ett försök att klargöra det senare bad vi Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikafrågor att titta närmare på detta, vilket resulterat i rapporten ”Cannabis och risken för cancer – Vad säger aktuell forskning?” (Mats Ramstedt, 2022). Rapporten bygger på en forskningsöversikt om sambandet mellan cannabis och cancer utifrån resultaten av de studier, genomförda mellan 1973 och 2019, som ingår i översikten. 

Översikten konstaterar att de finns en svag evidens för att långvarig cannabisanvändning är kopplad till utveckling av testikelcancer, men att evidensen är otillräcklig gällande andra cancerformer, som till exempel lungcancer och cancer i huvud och hals. Det betyder inte att det inte kan finnas ett samband mellan cannabis och cancer. Anledningen till svag eller otillräcklig evidens beror enligt översikten bland annat på att få personer ingår i studierna och deras cannabisanvändande var kartlagt på ett bristfälligt sätt samt att kvaliteten i studierna var relativt låg.

Utifrån nuvarande forskningsläge finns all anledning att i Norden inte införa åtgärder som riskerar att öka konsumtionen av cannabis i samhället. Att istället prioritera förebyggande arbete för att hålla nere användandet torde vara en god investering utifrån vad vi i dagsläget känner till, och inte känner till, om cannabisrelaterade skador.

Läs artikeln här

Läs rapporten här

 

Rapportsläpp: Att förebygga narkotikaproblem. Tidig upptäckt – tidiga insatser.

Idag släpper vi vår rapport: Att förebygga narkotikaproblem. Tidig upptäckt – tidiga insatser. Rapporten visar hur lokal samverkan kan bidra till minskade narkotikarelaterade problem och ökad trygghet. Det sker inte snabbt och enkelt, men med ett kontinuerligt och långsiktigt arbete är det tydligt att det ger resultat, på många plan.

I rapporten ges röst till dem som sällan hörs i debatten; kommunala samordnare, polis, skolkuratorer, fältarbetare, behandlingspersonal och personer med erfarenheter av eget beroende. Människor som möter och hanterar frågan varje dag. Som ser var glappen och utmaningarna finns och varför arbetet ibland fallerar, men även vilka resultat de kan nå när insatserna lyckas. I de kommuner där samverkan fungerar väl visar rapporten hur barn och unga får stöd i ett tidigare skede och därmed är i behov av kortare och enklare åtgärder, en ökad upplevelse av trygghet bland befolkningen, bättre underlag för bedömningar, en nedgång i konsumtion bland unga och en ekonomisk besparing för minskade insatser kopplat till stöd, vård och brottslighet. Men rapporten ger även exempel på glapp i systemen. För samtidigt som ett antal kommuner kommit långt i sitt arbete, är det fortfarande många som saknar tydliga mål, struktur, handlingsplan och resurser att driva ett bra förebyggande arbete.

Läs rapporten 

Läs vår debattartikel i SvD

Lyssna på vårt poddavsnitt om rapporten

 

 

Nytt poddavsnitt ute

Lyssna på senaste avsnittet av vår podd, där Peter Moilanen och Tjarls Metzmaa diskuterar aktuella, narkotikapolitiska frågor. I detta avsnitt pratar de om:

  • Överdosdöd sker ofta i ensamhet samt att regeringsuppdraget om utvidgning Naloxon förlängts två år
  • Debattartikel om att legalisera cannabis, fast utan mål om skatteintäkter
  • Italien- Högsta domstolen stoppar folkomröstning om legalisering
  • Norska FHI har frågat elever om cannabis
  • Rapport om att cannabis driver dödligt gängvåld
  • Vetenskapens värld om cannabis

Lyssna på avsnittet här

Narkotikapolitiska nyheter januari 2022

Verksamhetsberättelse 2021

Sakta men säkert börjar det talas mer och mer om narkotikapolitik i samhällsdebatten. Vi befinner oss i en brytningstid där 30 år av konsensus börjar utmanas. Där fyller NPC en viktig roll genom den analys, debatt och folkbildning vi genomför för att bidra till en mer human och restriktiv narkotikapolitik.

Till framgångarna 2021 kan läggas den bevakning som gjorts av lärdomarna från legaliseringen i Nordamerika, som visar att det inte är en modell som bidrar till minskad dödlighet eller konsumtion, det arbete vi genomfört tillsammans med många andra organisationer gällande ny ANDTS-strategi samt förstås alla folkbildningsinsatser.

Som det nätverk NPC utvecklats till är det många olika individer och organisationer som bidrar till det arbete som görs. Till alla dessa får vi rikta ett stort och varmt tack!

Läs vår Verksamhetsberättelse här

NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada och dess effekter

Tre år har gått sedan Kanada legaliserad cannabis och nu börjar data komma som visar vad legaliseringen och de beslut omkom inför den har haft för betydelse på konsumtionen, skadeverkningar och brottslighet.
I NPC reder ut_Legalisering av cannabis i Kanada tittar vi närmare på utvecklingen och lärdomarna från Kanada. Tydligt är att legaliseringen lett till en högre konsumtion och en snabbare ökning, att dubbla marknader för cannabis etablerats och att legaliseringen varken verkar vara svaret på gängkriminalitet eller minskad dödlighet.

Webbinarium: Varför mår anhöriga till narkotikaanvändare sämre?

Webbinarium den 14 oktober kl 14.30-15.30

Hälsan är sämre hos dem som har någon i sitt liv som använder narkotika. Det framgår av en studie från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Resultaten baserar sig på enkätsvar från 11 500 personer mellan 17 och 84 år.

Men varför är hälsan sämre hos anhöriga till narkotikaanvändare jämfört med befolkningen i stort? Vad behöver anhöriga till narkotikaanvändare för att må bättre?
 

Medverkande:
Erica Sundin, utredare på CAN, och ansvarig för studien.
Martin Bauhn, anhörigstödjare, från FMN (Föräldraföreningen Mot Narkotika)
Farida al-Abani från NPC modererar samtalet.

Insändare: Förebyggande arbete mot droger hjälper men det behövs resurser

Även om narkotikakonsumtionen i Sverige är låg i jämförelse med andra länder i Europa, så går inte utvecklingen åt rätt håll och attityden bland unga har blivit allt mer tillåtande. Färre ungdomar ser helt enkelt riskerna med narkotika. Trots det satsas allt mindre pengar på att förebygga användning och skador av alkohol, narkotika och tobak.

I början av sommaren röstade riksdagen ner förslaget till ny strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS), då det inte ansågs tillräckligt för att få till den förändring som behövs. Nu måste en ny strategi fram, men redan innan den är på plats finns mycket att göra på lokal nivå. 

Från människor som på olika sätt möter och arbetar med narkotikafrågor runt om i landet är budskapet tydligt. Ska vi minska narkotikaproblemen – som inte bara handlar om beroende och dödlighet, utan även om att inte klara skolan, minskad kognitiv utveckling, rattonykterhet och påverkan på barn och anhöriga – så behöver vi på allvar täta glappen i systemet. De vi talar med ropar inte efter en avkriminalisering eller legalisering av narkotika. De vet att det som krävs för att få till en förändring är ett förebyggande arbete värt namnet och en välfungerande samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och öppenvård, som i ett tidigt skede kan fånga upp unga som behöver stöd. Inte minst behövs en kommunal samordnare som fungerar som spindel i nätet för samverkan mellan olika aktörer, kan få igång ett bra förebyggande arbete och följa upp utvecklingen kring användning och konsekvenser. Men trots att dessa frågor har stor inverkan på individen, anhöriga och samhället i stort, har de kommunala ANDTS-samordnarnas totala arbetstid sjunkit med i snitt över 40 procent de senaste tio åren.

Det finns flera exempel på hur väl det kan fungera när man arbetar aktivt med förebyggande insatser, när det finns en samverkan som ser till att människor inte faller emellan eller bollas mellan olika instanser – och en vårdkedja som inte slutar vid behandling. Här kan och bör organisationer och föreningar från civilsamhället få spela en stark och viktig roll, både förebyggande genom bra fritidsaktiviteter och som stöd tillbaka till ett fungerande liv och meningsfullt sammanhang efter ett beroende.  

Det är tydligt vad som behöver göras, men det kräver en prioritering i både resurser och samverkan. Det är å andra sidan en lokal investering som ger mångfalt tillbaka. En investering där rätten till trygghet och hälsa står i fokus.
Stefan Sylvendahl, drogutbildare Fryshuset 
Sara Heine, kommunikatör Narkotikapolitiskt Center