Webbinarium om narkotikadödligheten

Hur ser narkotikadödligheten ut i Sverige och hur får vi ner den?
Att Sverige över tid haft en ökad narkotikadödlighet är ett faktum, även om den har minskat de senaste åren. Men hur ser trenden ut som helhet och mellan olika grupper i samhället? Och varför kan vi inte säga att Sverige har högst dödlighet i Europa även om vi läser det i media? Vad beror dödligheten på och hur får vi ner den? Se Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center, medverkan från Sverige mot narkotika 2021.

 

Rapportsläpp: Legalisering och kommersialisering av cannabis

Vi lanserar idag rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay. Under arbetet med rapporten har information och data inhämtats från de länder och delstater som genomfört legalisering, men rapportförfattaren har även varit på plats i Colorado och British Columbia. 

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

Läs vår artikel på DN Debatt här

Replik: Vi har mer att lära om kvinnor och missbruk

Idag skriver vi replik i Aftonbladet på Socialstyrelsens debattinlägg kring kvinnors missbruk. Socialstyrelsen lyfter där den rapport de tagit fram kring frågan och vi delar mycket av deras analys. Det är glädjande att den narkotikarelaterade dödligheten går ner bland män med djupt oroande att den ökat bland kvinnor.

Det talar för att det inom sjukvården behöver göras en översyn inklusive hela vårdkedjan, där vi inte får glömma bort kvinnorna. Där är den pågående samsjuklighetsutredningen är en viktig pusselbit.

Vi ser också att behovet av bättre kunskap om narkotikarelaterad dödlighet generellt och för kvinnor specifikt måste prioriteras, om vi på allvar ska få till effektiva insatser som kan leda till en minskad dödlighet.

Läs debattartikeln i Aftonbladet här.

PM om narkotikadödlighet

Psykolog och med. dr. Anna Fugelstad och Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin, svarar här på de frågor om narkotikadödlighet som NPC sänt till forskare, politiker och praktiker. Nedan finns Fugelstads och Thiblins analys. Övriga svar finns att läsa här.

Inledning
Narkotikapolitiskt Center har skickat ut två frågor som narkotikadödsfall till en rad forskare och politiker. Den första frågan utgår från offentlig statistik från Socialstyrelsen och ECNN och lyder:
Varför minskar den narkotikarelaterade dödligheten efter 2015 och bara för män och inte för kvinnor? 

Den andra frågan gäller dödligheten som bör sänkas och lyder:
Vad behövs för att få ner den dödligheten?

Syftet med detta PM är att utifrån olika register och statistikkällor (samt aktuella studier) ge ett underlag som kan bidra till att besvara dessa frågor. 

Olika statistikkällor och register över narkotikarelaterade dödsfall
All information om olika trender när det gäller narkotikadödsfall – om dödsfallen ökar eller minskar kommer från olika register och statistikkällor som alla har sina fördelar och begränsningar.

Fram till och med 2014 fanns tre officiella ”register” över narkotikarelaterade dödsfall i Sverige:

Socialstyrelsens dödsorsaksregister hade en narkotikaserie som utgick från ett antal diagnoskoder, så kallade ICD-koder, som klassificerats som narkotikarelaterade.

Det register som förvaltades av det europeiska narkotikaobservatoriet ECNN (EMCDDA) utgick från ungefär samma ICD-koder som Socialstyrelsen i sin statistikserie men tog endast med underliggande dödsorsaker, då många länder saknade bidragande diagnoser i sina dödsorsaksregister. 

Tills sist fanns det rättsmedicinskt baserade ”registret” Toxreg som utgick från de rättsmedicinska databaserna och byggde på toxikologiska uppgifter om läkemedel och illegala droger.

Trots att de byggde på olika uppgifter gav de tre registren påfallande lika trender, men ECNN som enbart utgick från underliggande dödsorsaker hade färre dödsfall. 

Fig 1 

 

Av de tre ovanstående ”registren” återstår idag endast det från ECNN . 

Dödsorsaksregistrets narkotikaserie har ersatts av den nuvarande redovisning om läkemedel- och narkotikaförgiftningar. Ett problem med redovisningen är den inte enbart omfattar narkotikadödsfall. Därför används den inte så ofta för att redovisa narkotikastatistik. Istället hänvisar man till statistiken från ECNN eftersom den enbart omfattar narkotikarelaterade dödsfall. 

Toxreg var ursprungligen tänkt att vara ett register som skulle förvaltas av Socialstyrelsen. Efter många års utvecklingsarbete uppdagades att Socialstyrelsen saknade legal tillgång till data från de rättsmedicinska databaserna, vilket medförde att registret lades ner. 

Idag kan Toxreg delvis ersättas utifrån data från ett forskningsregister på Karolinska Institutet som bygger på samma princip att när det gäller att ta fram olika droggrupper men gäller endast förgiftningsdödsfall.  

Grunden för forskningsregistret är ett flerårigt projekt finansierat av Forte (forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och som syftar till att besvara frågan ”varför ökar narkotikadödsfallen efter 2006? I år avslutas den sista rapporten inom projektet och därefter läggs forskningsregistret ner. 

Fig 2 

Jämförelse av Socialstyrelsens nya index över läkemedels- och narkotikaförgiftningar med ECNN/EMCDDA och ett utdrag över förgiftningsdödsfall med förekomst av opioider från forskningsregistret.

Här har alla uttagen gjorts för hela befolkningen över 15 år för att uppgifterna skall bli jämförbara med Socialstyrelsens register.

Forskningsregister över opioidförgiftningar
Forskningsregistret utgår från uppgifter från de rättsmedicinska databaserna som omfattar cirka 95 %  av alla personer med förgiftning som underliggande dödsorsak enligt dödsorsaksregistret. Från databaserna hämtas bland annat uppgifter om illegala droger, läkemedel och alkohol. Metoden för att ta fram olika droggrupper är ungefär den samma som tidigare Toxreg och överensstämmer i stort med den metod som nordiska rättskemisterna använder i sina gemensamma rapporter. 

För alla personer som var mantalsskrivna i Sverige återfinns personnumret i de rättsmedicinska databaserna. På så sätt kan dödsfallen från databaserna kopplas till data från olika befolkningsregister som dödsorsaksregistret, patientregistret och läkemedelsregistret.  

I dag omfattar uppgifterna i forskningsregistret samtliga rättsmedicinskt undersökta dödsfall från 1997 och framåt, men fokus gäller främst förgiftningar med opioider under perioden 2006 till 2018 och informationen kommer främst ifrån följande källor:

  • Rättsmedicinska databaserna om toxikologi illegala droger läkemedel och alkohol.
  • Dödsorsaksregistret om dödsorsak, dödssätt, kön, ålder, kommuntyp och födelseland. 
  • Läkemedelsregistret om förskrivningar av olika läkemedel.
  • Patientregistret om vård med exempelvis med beroendediagnos

Fig 3 

Utvecklingen av förgiftningar med olika opioider. Gruppen ”andra opioider” omfattar främst Dextropropoxifen som utgick 2011 samt den svagare opioiden kodein.  

Fråga 1. Minskningen av narkotikadödsfall
I figur 2 kan man tydligt se att Socialstyrelsen nuvarande register över narkotika och läkemedelsförgiftningar omfattar nästan dubbelt så många förgiftningsdödsfall som forskningsregistret. Eftersom Socialstyrelsen register omfattar samtliga förgiftningsdödsfall i riket och forskningsregistret samtliga opioidförgiftningar blir slutsatsen att de dödsfall som ej är gemensamma främst är förgiftningsfall med andra läkemedel än opioider, det vill säga dödsfall som normalt inte brukar anses vara narkotikarelaterade.  Det handlar oftast om suicider där andelen kvinnor är betydligt högre.

Figur 3 visar att nedgången av dödsfall i forskningsregistret efter 2015 sammanhänger med nedgång av förgiftningar, främst med metadon, medan den skarpa minskning efter 2017 gäller fentanyförgiftningar (fentanylanaloger)som främst omfattar män. En grupp av opioiddödsfall som ökat under hela perioden sedan 2006 är oxikodonförgiftningar och där är ungefär 40% kvinnor. 

Fråga 2. Hur kan man få ner dödligheten
De studier över narkotikadödsfall som utgår från forskningsregistret visar att det går att urskilja två olika grupper med olika bakgrund och ingångar i missbruk. 

https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.drugalcdep.2019.04.022

Den största gruppen består av personer med tidigare beroendediagnos som avlider till följd av förgiftningar med olika opioidläkemedel. De saknar i de flesta fall en aktuell förskrivning och har därmed kommit över drogen på annat sätt. Det vanligaste läkemedlet är metadon. 

I en fördjupningsstudie gällande cirka 300 dödsfall till följd av metadonförgiftning i åldersgruppen 15-29 år var det endast 10 personer som hade tidigare recept på metadon. (https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1111/add.15152) 

Nästan alla dödsfallen inträffade i sömnen många timmar efter förmodat intag. I ungefär hälften av fallen fanns andra personer närvarande. Trots detta fanns det mycket sällan information i polisrapporterna om varifrån metadonet härstammade. 

Tidigare studier visar att det är vanligt att personer i LARO-behandling delar med sig eller säljer sitt metadon. Samtidigt riskerar de avstängning om detta uppdagas, särskilt om överlåtelsen leder till en dödlig förgiftning. Metadon är mycket giftigt och dödligt för personer som ej har tolerans för opioider. Många dödsfall bör kunna förhindras genom ökad säkerhet i programmen i samband med metadon eller genom att välja en mindre toxisk drog.

Den andra gruppen som framkommer är personer som avlider i förgiftning med opioider för smärta. Det gäller främst oxikodon men även tramadol . Ungefär hälften av de som avlider till följd av oxikodonförgiftning hade ett aktuellt recept på oxikodon. I motsats till den första gruppen med en tidigare beroendediagnos så verkar det här vara förskrivningarna av opioider för smärta som startade  processen – beroende, missbruk och död.  

Opioidepidemin i USA inleddes med en massiv förskrivning av långtidsverkande oxikodon. Erfarenheten därifrån, men även från andra håll, är att opioider ej bör användas vid kronisk smärta på grund av risken för toleransutveckling och beroende. Förmodligen skulle många liv räddas och mycket lidande undvikas om man istället för att ordinera opioider vid kroniska smärttillstånd istället satsade på en utbyggnad av i huvudsak icke farmakologisk behandling som smärtkliniker och fysioterapi. 

Anna Fugelstad, Psykolog och med. dr. 
Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin

NPC reder ut: 112 och överdoser

En person som använt/använder narkotika och som söker vård och behandling eller kontaktar socialtjänst för stöd blir utifrån sekretess inte polisanmäld. När det gäller debatten om narkotikarelaterade överdoser lyfts dock ofta exempel om personer som ringt 112 och i samband med det blir polisanmälda.

Frågan är vad SOS Alarm och polisregionerna själva säger om hur vanligt det är att polis följer med ambulans vid överdoser och vilken praxis en polis har att agera på plats? Vi har i vårt NPC reder ut ställt frågor kring detta till landets polisregioner och svaren kan sammanfattas med att statistik på området saknas, att det ser olika ut och att det tycks inte finnas några generella riktlinjer.

En lösning på detta kan vara att utreda en så kallad ”God samarit-lag” där polis vid vissa tillfällen tydligt vet att de i första hand ska rädda liv och inte bötfälla, vilket kanske kan bidra till att än fler kontaktar 112.

Läs NPC reder ut: 112 och överdoser här

Översatt rapport: Decriminalisation of Drugs

Det pågår en intensiv debatt i både Sverige och Norge om hur vi bibehålla en låg narkotikakonsumtion och minska dödligheten – och förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare.

Ganska ofta refereras det till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001. Vi tog därför, för ett år sedan, fram en rapport där vi tittade närmare på exemplet Portugal. Då intresset är stort för frågan även i andra länder, har vi nu valt att göra en översättning av rapporten till engelska.

Rapportens skribent, Pierre Andersson, beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall. 

Läs rapporten här

Lyssna på när skribent Pierre Andersson sammanfattar rapporten på 3 min här 

Lyssna på webbinarium med Pierre Andersson och efterföljande panelsamtal med riksdagsledamöter här

Webbinarium 4 mars: Recoverybegreppet – att komma tillbaka från ett beroende

4 mars kl 14.30-15.30: Recoverybegreppet: Att komma tillbaka från ett beroende

Recoverymodellen får ett allt större genomslag i Europa och andra delar av världen när det gäller insatser för personer med ett etablerat missbruk och beroende. Modellen innebär att man arbetar samordnat med behandling, boende, sysselsättning, fritid och sociala nätverk.

Detta är en inspelning av ett tidigare webbinarium med Linda Nilsson och Linda deltar inte live. Däremot finns vi från NPC på plats för frågestund efter webbinariet. 

Anmäl dig här

NPC Podd: Om Portugal

Pierre Andersson presenterade sin rapport ”Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?” i ett Riksdagsseminarium arrangerat av Sveriges Landsråd för Alkohol och Narkotikafrågor (SLAN) och Narkotikapolitiskt Center (NPC).

I det efterföljande panelsamtalet deltog riksdagsledamöterna Michael Anefur (KD), Johan Hultberg (M), Sofia Nilsson (C) och Lena Emilsson (S). Samtalet moderades av Peter Moilanen och Pia Steensland.

Om du redan känner dig insatt i rapporten och har hört Pierre prata om den tidigare, men är nyfiken på vad Riksdagsledamöterna säger kan du hoppa fram till 29 minuter in i avsnittet.

Lyssna på podden här

Vill du ha en kort dragning av Portugalrapporten på 3 min? Lyssna på podden här

Båda poddar är inspelningar från föreläsningar. Vill du hellre se dem som webbinarier så finns de här

Debatt: Många dör av överdoser trots vård

Narkotikadödligheten sjunker inte tillräckligt trots att många av de som dör är välkända hos hälso- och sjukvården. Vi behöver nya snabba insatser och en vårdkedja som går längre än till enbart drogfrihet, skriver Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center i en debattartikel i tidningen Socialpolitik.

Vi hör ofta i narkotikadebatten att det vi främst behöver för att få ner dödligheten är åtgärder för att fler ska våga söka sig till vård och behandling. En genomgång av Socialstyrelsens statistik visar dock att även om det blir allt färre personer inom institutionsbehandling har det skett en stor ökning av antalet besök inom öppenvården de senaste tjugo åren. Det verkar därmed finnas andra orsaker till att den narkotikarelaterade dödligheten fortfarande ligger högt.

Läs artikeln i Socialpolitik här

NPC Podd: Om vård och behandling

Antalet besök inom öppenvården av människor med beroende ökar, men trots det har Sverige fortfarande ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall. Kan en av orsakerna vara att den vård som ges inte fungerar optimalt? Hur ser behandlingssituationen ut idag? Finns det en fungerande vårdkedja? Och vilka utmaningar ser vi framöver?

I detta avsnitt av vår kunskapspodd gör Peter Moilanen, chef för narkotikapolitiskt center, en genomgång av kunskapsläget och den politiska arenan kring vård och behandling av narkotikamissbruk i Sverige. En snabböversikt för dig som vill lära dig mer helt enkelt!

Lyssna här