Idag, på barnkonventionens dag, skriver Peter Moilanen, NPC, och Mona Örjes,
ordförande för Junis i Dagens Arena om hur narkotikadebatten alltför ofta tillåts
sakna ett barnrättsperspektiv.

I förra veckan överlämnade Barnkonventionsutredningen sitt betänkande som visar att svensk lag står i överenskommelse med de artiklar i barnkonventionen som har bäring på narkotikafrågan. Det är bra. Samtidigt ser vi stora brister i efterlevnad och behov av insatser. Det handlar inte minst om att vända den nedmontering som nu sker av det förebyggande arbetet runt om i landet. Men även andra åtgärder, som:

• Samhället måste skapa sig en tydlig bild av vilka
  barn och familjer som befinner sig i särskilt riskfyllda uppväxtmiljöer och genom tidiga insatser förebygga att barn far illa. En välfungerande samordning mellan relevanta aktörer krävs för att få till rätt insatser och uppföljning.
• Att klara grundskolan är en förutsättning för att ta sig vidare till ett fungerande vuxenliv. Insatser för barn med stora utmaningar i skolan är avgörande. Vilket ansvar har skolans huvudmän och rektor för att säkerställa en narkotikafri skola och arbetsmiljö för eleverna? Det behöver förtydligas och skolor måste få stöd i det arbetet.
• För unga under 18 år som tas för ringa narkotikabrott bör vid första tillfället straffvarning tillämpas istället för böter. Det ska då ske ett samtal mellan den unge, vårdnadshavare, åklagare och socialtjänst som resulterar i en vårdplan, med syftet att ge möjlighet till förändring genom stöd eller behandling.

Läs artikeln här