Först ut av höstens föreläsare är Joar Guterstam, överläkare på Beroendecentrum Stockholm, forskare vid Karolinska Institutet samt ordförande i Svensk förening för beroendemedicin. Under denna föreläsning går han igenom tio vanliga påståenden om alkohol- och narkotikaproblem, och förklarar varför modern forskning avslöjat dem som myter.
Anmäl dig till webbinariet här
Tillsammans med våra medlemmar och samarbetsorganisationer har vi under sommaren skrivit ett trettiotal lokala insändare om behovet av förebyggande och tidiga insatser.
Redan idag lyckas man i ett flertal kommuner att minska de narkotikarelaterade problemen genom ett effektivt förebyggande arbete. Trots det saknar fortfarande många kommuner mål, strategi, handlingsplan och resurser. På flera håll vittnar skola, polis och fältarbetare om svårigheter att samarbeta och bollande av ansvar mellan olika verksamheter – vilket leder till att individer, inte minst barn och unga, faller mellan stolarna och att insatser dröjer. Vill vi minska de narkotikarelaterade problemen finns inga snabba eller enkla lösningar, men vi står inte utan verktyg. Det är helt enkelt dags att lyssna in vad som fungerar lokalt och se till att skala upp. Och det redan idag.
Hur man bedriver ett bra lokalt förebyggande arbete finns redan många exempel på och en nyckelfaktor hos de kommuner som lyckats är den politiska viljan. De har vågat satsa resurser på att samordna arbetet och genomföra det som krävs för att skapa förändring. Det är resurser som ger mångfalt tillbaka i form av minskat lidande och lägre samhällskostnader för ingripanden, brottslighet, vård och behandling. Det handlar bland annat om att:
• Politiken sätter tydliga mål för samverkan, men även ger mandat, ansvar och tillräckliga resurser för genomförandet.
• Det finns samordnare i varje kommun med uppdrag att arbeta med samverkan och förebyggande insatser mellan aktörer som skola, polis och socialtjänst.
• Civilsamhället inkluderas i strukturen för samverkan för sin viktiga förebyggande roll och som stöd tillbaka till ett fungerande liv och meningsfullt sammanhang efter ett beroende.
• Alla grund- och gymnasieskolor har en handlingsplan som tydliggör rutiner och beskriver skolans förebyggande arbete, vilka insatser som ska vidtas vid riskbeteende och vid misstänkt narkotikaanvändning.
Läs en av våra insändare här
Ett år till ända och narkotikafrågan tycks komma högre upp på den politiska agendan. Bra då såväl dödlighet som konsumtion behöver minska. Däremot tycks mycket av det som förs fram i debatten inte stämma eller sakna perspektiv, skriver Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center, i en analys i nättidningen Drugnews.
Läs artikeln här
Sakta men säkert börjar det talas mer och mer om narkotikapolitik i samhällsdebatten. Vi befinner oss i en brytningstid där 30 år av konsensus börjar utmanas. Där fyller NPC en viktig roll genom den analys, debatt och folkbildning vi genomför för att bidra till en mer human och restriktiv narkotikapolitik.
Till framgångarna 2021 kan läggas den bevakning som gjorts av lärdomarna från legaliseringen i Nordamerika, som visar att det inte är en modell som bidrar till minskad dödlighet eller konsumtion, det arbete vi genomfört tillsammans med många andra organisationer gällande ny ANDTS-strategi samt förstås alla folkbildningsinsatser.
Som det nätverk NPC utvecklats till är det många olika individer och organisationer som bidrar till det arbete som görs. Till alla dessa får vi rikta ett stort och varmt tack!
Läs vår Verksamhetsberättelse här
Nu lanserar vi en kortfattad version av rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay som beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.
Rapporten visar bland annat att:
Läs och ladda ner rapporten här
Under hösten bjuder vi in till en rad spännande webbinarier kring aktuella och viktiga narkotikafrågor. Det är gratis att delta och ni anmäler er via länkarna till respektive webbinarier nedan:
Hälsan är sämre hos dem som har någon i sitt liv som använder narkotika. Det framgår av en studie från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Resultaten baserar sig på enkätsvar från 11 500 personer mellan 17 och 84 år. Men varför är hälsan sämre hos anhöriga till narkotikaanvändare jämfört med befolkningen i stort? Och vad behöver anhöriga till narkotikaanvändare för att må bättre? Lyssna på Erica Sundin, utredare på CAN, och ansvarig för studien och Martin Bauhn, anhörigstödjare, från FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika.
11 november kl 14.00-15.00 (OBS! Detta webbinarium startar kl 14.00)
Legalisering och kommersialisering av cannabis – lärdomar från USA, Kanada och Uruguay
Vilka effekter kan man hittills se i de länder och delstater som legaliserat cannabis? Rapportförfattare Staffan Hübinette sammanfattar utvecklingen av konsumtionen, skadeverkningarna och den illegala och legala marknaden. Medverkar för att bidra med sina reflektioner kring rapporten för Pia Steensland, Ordförande för S.L.A.N, Riksdagsledamot för KD och ordinarie ledamot i Socialutskottet.
25 november kl 14.30-15.30
Varför dör så många i opioidöverdoser, trots kontakt med sjukvård och andra offentliga instanser?
Avlidna i överdoser är oftast kända av myndigheterna, visar en studie gjord i Skåne av Malmö universitet. Hela 9 av 10 som dött i en överdos av opioider hade varit i kontakt med det offentliga under sitt sista levnadsår, varav 75 procent inom sjukvården. Uppenbarligen var inte den kontakten tillräcklig för att rädda liv. Vi bjuder in Lisa Andersson, doktorand på Malmö universitet, som berättar mer om studien och vilka slutsatser man kan dra av den.
9 december kl 14.30-15.30
FN och avkriminalisering – vad tycker egentligen FN om det?
Det refereras ofta till FN och vad deras olika organ tycker eller ger rekommendationer kring när det gäller avkriminalisering. Men hur ser det egentligen ut? Tycker FN att narkotika bör avkriminaliseras eller det en missuppfattning? Dag Endal, tidigare internationell programkoordinator på FORUT har på uppdrag av NPC skrivit ett PM i frågan och ger oss här en lägesbild. Endals dragning kommer sen att kommenteras av Kristina Sperkova som är ordförande för Movendi International.
I september månads podd pratar vi om en rad aktuella narkotikafrågor, som:
Lyssna på avsnittet här
Lyssna på när Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center, deltar i podden Vi måste prata. Ett avsnitt som bland annat lyfter legalisering, skillnaden mellan bruk och missbruk samt Sveriges höga narkotikadödlighet.
Lyssna på avsnittet här
Dagens Opinion intervjuar Peter Moilanen från NPC, Narkotikapolitiskt Center, och andra organisationer som – med begränsade resurser – försöker mota ”narkotikaoffensiven”. En offensiv som tidningen beskriver som en global industri i ena hörnet och kriminella gäng i det andra.
Peter beskriver i artikeln bland annat hur NPC arbetar för att få fram analyser och perspektiv som inte alltid syns i media.
– Det kan till exempel handla om Portugal som avkriminaliserade narkotika (för 20 år sedan) och så gick dödstalen ner, vilket ryms i debatten, säger han. Nu har dödligheten gått upp igen till samma nivå som före avkriminaliseringen. De satsade mycket på vård och behandling, men så kom finanskrisen, så det kanske snarare är vård och behandling som är avgörande för dödstalen?
– En del säger vi borde avkriminalisera droger så att folk vågar söka vård. Vi har ökat vården med 40 procent och nio av tio som dör har varit i kontakt med vården. Så då handlar det troligen om hur och vilken vård man får.
Läs hela artikeln här
I narkotikadebatten fokuseras ofta på antalet narkotikabrott i Sverige. Tesen som förs
fram är att då 90 procent av alla narkotikabrott är ringa brott, så skulle man vid en avkriminalisering kunna frigöra denna resurs och använda den till annan polisiär
verksamhet eller till vård och behandling. Men stämmer tesen?
Även om antalet ringa brott av både konsumtion och innehav är 90 procent av antalet anmälda narkotikabrott, innebär det inte att 90 procent av polisens arbetstid ägnas åt dessa, då ett ringa brott tar betydligt kortare tid att hantera än andra narkotikaärenden. Antalet ringa brott speglar inte heller polisens aktiva spaningsinsatser. Många brott kommer så att säga
på köpet när tillslag görs vid annan brottslighet som misshandel, inbrott eller trafikonykterhet. Vad gäller konsumtion kan det, enligt BRÅ, röra sig om 25 procent av fallen. När det gäller innehav finns studier som pekar på storleksordningen 75 procent.
Totalt sett tycks det därmed vara relativt få resurser som finns att omfördela. Då Polis-myndigheten är nationell, och vård och behandling regional och kommunal, skulle denna besparing heller knappast komma vård och behandling till del.
Läs NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott här