Podd: Vad kan vi lära av Portugal?

Många narkotikapolitiska debatter, oavsett åsikt, slutar i att Sverige borde göra som Portugal – avkriminalisera användningen av narkotika. Men är det vad Portugal gjort? Och vad har det gett för effekter?

Peter Moilanen berättar om centrets nya rapport om Portugals narkotikapolitik i Socialtjänstpodden som produceras av Akademikerförbundet, SSR.

Replik: Avkriminalisering riskerar att leda till ökad användning av narkotika

Frans Sporsén kräver i en debattartikel i GP en avkriminalisering av narkotika för eget bruk och argumenterar för att det minskar narkotikadödligheten. Men det stämmer inte. I vår replik på Sporséns debattinlägg pekar vi på att vissa länder där man avkriminaliserat har en minskad dödlighet medan andra länder haft en ökning av dödsfall. Avkriminalisering verkar därmed inte vara den avgörande faktorn, utan det är andra insatser som har större inverkan på utvecklingen.

Läs hela artikeln här

Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Replik: Vi behöver se på varje lands trender

I en insändare den 10 januari argumenterar Hedda Lilja för att en avkriminalisering av narkotika skulle leda till en minskning av vår narkotikarelaterade dödlighet. Jag skulle vilja utmana den tanken och menar att det inte finns mycket som tyder på att det verkligen är så.
Exemplet som lyfts fram är Portugal, som avkriminaliserade 2001. De siffror som används i insändaren visar på hur komplext detta är då Portugal under perioden ändrat sitt sätt att mäta dödligheten. Tidigare visade de mycket riktigt en högre siffra för 1999, men med det nya sättet att räkna hade man 60 döda enligt EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Efter deras reform av narkotikapolitiken, med bland annat avkriminalisering, gick dödligheten först ner, men ökade sedan och är nu, efter en ökning med 30 procent 2018, uppe i 49 döda.
Än mer komplicerad blir frågan om dödlighet när vi börjar jämföra situationen mellan olika europeiska länder. Då ligger Estland högst, ett land som avkriminaliserade narkotika 2002. Där har dödligheten tvärtom ökat sedan avkriminaliseringen. Nu menar EMCDDA att det inte går att jämföra länder rakt av då dödligheten mäts på olika sätt. Istället behöver vi se till varje lands egna trender.
Tittar vi vidare på enskilda länder som har avkriminaliserat så har narkotikadödligheten ökat i exempelvis Slovenien och Nederländerna medan den minskat i Tjeckien. I Sverige ökade dödligheten både innan och efter att vi kriminaliserade. Den har även minskat vid ett antal tillfällen, senast i fjol då den gick ner med tio procent. Avkriminaliseringen tycks därmed inte vara en avgörande faktor för minskad dödlighet.
Sveriges höga dödlighet behöver gå ner, och narkotikapolitiken förändras och bli bättre. Det handlar bland annat om att få till en vårdkedja som är snabb och av god kvalitet från tidig upptäckt och behandling ut ur beroende och till boende, arbete och fritid. Vi behöver se över läckage och överförskrivning av läkemedel och bygga ut användningen av nässprayen Naloxon, som häver överdoser. Så kan vi bedriva en human, restriktiv narkotikapolitik.
Peter Moilanen
Chef för Narkotikapolitiskt center