Webbinarium: Rusreformen – vad händer med narkotikapolitiken efter valet i Norge?

Webbinarium 28 oktober: Rusreformen – vad händer med narkotikapolitiken efter valet i Norge?
 
Rusreformen i Norge röstades inte igenom i Stortinget i år, men vad händer efter Stortingsvalet och efter regeringsskiftet? Kommer vi se fortsatta liberaliseringar eller blir det bli ett ökat fokus på unga och förebyggande arbete?
 
Stig Erik Sørhem, internationell chef på alkohol- och narkotikapolitiska paraplyorganisationen Actis i Norge presenterar sin analys av läget i Norge, vad Actis ser för behov – och försöker sia om framtiden.
 
Anmäl dig till webbinariet här
Läs vårt PM om rusreformen här 
Alla höstens webbinarier hittar du här

Webbinarier under hösten 2021

Under hösten bjuder vi in till en rad spännande webbinarier kring aktuella och viktiga narkotikafrågor. Det är gratis att delta och ni anmäler er via länkarna till respektive webbinarier nedan:

Varför mår anhöriga till narkotikaanvändare sämre?

Hälsan är sämre hos dem som har någon i sitt liv som använder narkotika. Det framgår av en studie från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Resultaten baserar sig på enkätsvar från 11 500 personer mellan 17 och 84 år. Men varför är hälsan sämre hos anhöriga till narkotikaanvändare jämfört med befolkningen i stort? Och vad behöver anhöriga till narkotikaanvändare för att må bättre? Lyssna på Erica Sundin, utredare på CAN, och ansvarig för studien och Martin Bauhn, anhörigstödjare, från FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika. 

Rusreformen – vad händer med narkotikapolitiken efter valet i Norge?
Rusreformen i Norge röstades inte igenom i Stortinget i år, men vad händer efter Stortingsvalet och efter regeringsskiftet? Kommer vi se fortsatta liberaliseringar eller blir det bli ett ökat fokus på unga och förebyggande arbete? Stig Erik Sørhem, internationell chef på alkohol- och narkotikapolitiska paraplyorganisationen Actis i Norge presenterar sin analys av läget i Norge, vad Actis ser för behov – och försöker sia om framtiden.

11 november  kl 14.00-15.00  (OBS! Detta webbinarium startar kl 14.00)
Legalisering och kommersialisering av cannabis – lärdomar från USA, Kanada och Uruguay 
Vilka effekter kan man hittills se i de länder och delstater som legaliserat cannabis? Rapportförfattare Staffan Hübinette sammanfattar utvecklingen av konsumtionen, skadeverkningarna och den illegala och legala marknaden. Medverkar för att bidra med sina reflektioner kring rapporten för Pia Steensland, Ordförande för S.L.A.N, Riksdagsledamot för KD och ordinarie ledamot i Socialutskottet.

25 november  kl 14.30-15.30 
Varför dör så många i opioidöverdoser, trots kontakt med sjukvård och andra offentliga instanser?
Avlidna i överdoser är oftast kända av myndigheterna, visar en studie gjord i Skåne av Malmö universitet. Hela 9 av 10 som dött i en överdos av opioider hade varit i kontakt med det offentliga under sitt sista levnadsår, varav 75 procent inom sjukvården. Uppenbarligen var inte den kontakten tillräcklig för att rädda liv. Vi bjuder in Lisa Andersson, doktorand på Malmö universitet, som berättar mer om studien och vilka slutsatser man kan dra av den.

9 december kl 14.30-15.30 
FN och avkriminalisering – vad tycker egentligen FN om det?
Det refereras ofta till FN och vad deras olika organ tycker eller ger rekommendationer kring när det gäller avkriminalisering. Men hur ser det egentligen ut? Tycker FN att narkotika bör avkriminaliseras eller det en missuppfattning? Dag Endal, tidigare internationell programkoordinator på FORUT har på uppdrag av NPC skrivit ett PM i frågan och ger oss här en lägesbild. Endals dragning kommer sen att kommenteras av Kristina Sperkova som är ordförande för Movendi International.

Webbinarium: Varför mår anhöriga till narkotikaanvändare sämre?

Webbinarium den 14 oktober kl 14.30-15.30

Hälsan är sämre hos dem som har någon i sitt liv som använder narkotika. Det framgår av en studie från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Resultaten baserar sig på enkätsvar från 11 500 personer mellan 17 och 84 år.

Men varför är hälsan sämre hos anhöriga till narkotikaanvändare jämfört med befolkningen i stort? Vad behöver anhöriga till narkotikaanvändare för att må bättre?
 

Medverkande:
Erica Sundin, utredare på CAN, och ansvarig för studien.
Martin Bauhn, anhörigstödjare, från FMN (Föräldraföreningen Mot Narkotika)
Farida al-Abani från NPC modererar samtalet.

NPC: Podd Narkotikapolitiska nyheter

I september månads podd pratar vi om en rad aktuella narkotikafrågor, som:

  • Att ANDTS-budgeten är fortsatt på halverad nivå jfr med 2018 men tullen får ökat anslag.
  • Om legaliseringsspår i flera länder:
    Regeringspartiet De Gröna i Finland vill legalisera (kontrast i Norden).
    Schweiz gör försök med legalisering i Zürich
    Italien legaliserar hemodling, men skärper straff för langning
  • Förändrad lagstiftning kring narkotika som är på bordet
  • NPC reder ut resurser ringa narkotikabrott: https://narkotikapolitisktcenter.se/wp-content/uploads/2021/08/NPC-reder-ut-polisens-resurser-vid-ringa-narkotikabrott-och-lite-till.pdf
  • Slutligen gör Tjarls en kort genomgång av lite dokumentära skildringar han sett på Netflix.

Lyssna på avsnittet här

Podd: Vi måste prata

Lyssna på när Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center, deltar i podden Vi måste prata. Ett avsnitt som bland annat lyfter legalisering, skillnaden mellan bruk och missbruk samt Sveriges höga narkotikadödlighet.

Lyssna på avsnittet här

Insändare: Förebyggande arbete mot droger hjälper men det behövs resurser

Även om narkotikakonsumtionen i Sverige är låg i jämförelse med andra länder i Europa, så går inte utvecklingen åt rätt håll och attityden bland unga har blivit allt mer tillåtande. Färre ungdomar ser helt enkelt riskerna med narkotika. Trots det satsas allt mindre pengar på att förebygga användning och skador av alkohol, narkotika och tobak.

I början av sommaren röstade riksdagen ner förslaget till ny strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS), då det inte ansågs tillräckligt för att få till den förändring som behövs. Nu måste en ny strategi fram, men redan innan den är på plats finns mycket att göra på lokal nivå. 

Från människor som på olika sätt möter och arbetar med narkotikafrågor runt om i landet är budskapet tydligt. Ska vi minska narkotikaproblemen – som inte bara handlar om beroende och dödlighet, utan även om att inte klara skolan, minskad kognitiv utveckling, rattonykterhet och påverkan på barn och anhöriga – så behöver vi på allvar täta glappen i systemet. De vi talar med ropar inte efter en avkriminalisering eller legalisering av narkotika. De vet att det som krävs för att få till en förändring är ett förebyggande arbete värt namnet och en välfungerande samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och öppenvård, som i ett tidigt skede kan fånga upp unga som behöver stöd. Inte minst behövs en kommunal samordnare som fungerar som spindel i nätet för samverkan mellan olika aktörer, kan få igång ett bra förebyggande arbete och följa upp utvecklingen kring användning och konsekvenser. Men trots att dessa frågor har stor inverkan på individen, anhöriga och samhället i stort, har de kommunala ANDTS-samordnarnas totala arbetstid sjunkit med i snitt över 40 procent de senaste tio åren.

Det finns flera exempel på hur väl det kan fungera när man arbetar aktivt med förebyggande insatser, när det finns en samverkan som ser till att människor inte faller emellan eller bollas mellan olika instanser – och en vårdkedja som inte slutar vid behandling. Här kan och bör organisationer och föreningar från civilsamhället få spela en stark och viktig roll, både förebyggande genom bra fritidsaktiviteter och som stöd tillbaka till ett fungerande liv och meningsfullt sammanhang efter ett beroende.  

Det är tydligt vad som behöver göras, men det kräver en prioritering i både resurser och samverkan. Det är å andra sidan en lokal investering som ger mångfalt tillbaka. En investering där rätten till trygghet och hälsa står i fokus.
Stefan Sylvendahl, drogutbildare Fryshuset 
Sara Heine, kommunikatör Narkotikapolitiskt Center

Media: De opinionsbildar i motvind mot knarket

Dagens Opinion intervjuar Peter Moilanen från NPC, Narkotikapolitiskt Center, och andra organisationer som – med begränsade resurser – försöker mota ”narkotikaoffensiven”. En offensiv som tidningen beskriver som en global industri i ena hörnet och kriminella gäng i det andra.

Peter beskriver i artikeln bland annat hur NPC arbetar för att få fram analyser och perspektiv som inte alltid syns i media.

– Det kan till exempel handla om Portugal som avkriminaliserade narkotika (för 20 år sedan) och så gick dödstalen ner, vilket ryms i debatten, säger han. Nu har dödligheten gått upp igen till samma nivå som före avkriminaliseringen. De satsade mycket på vård och behandling, men så kom finanskrisen, så det kanske snarare är vård och behandling som är avgörande för dödstalen?

– En del säger vi borde avkriminalisera droger så att folk vågar söka vård. Vi har ökat vården med 40 procent och nio av tio som dör har varit i kontakt med vården. Så då handlar det troligen om hur och vilken vård man får.

Läs hela artikeln här

NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott

I narkotikadebatten fokuseras ofta på antalet narkotikabrott i Sverige. Tesen som förs
fram är att då 90 procent av alla narkotikabrott är ringa brott, så skulle man vid en avkriminalisering kunna frigöra denna resurs och använda den till annan polisiär
verksamhet eller till vård och behandling. Men stämmer tesen? 

Även om antalet ringa brott av både konsumtion och innehav är 90 procent av antalet anmälda narkotikabrott, innebär det inte att 90 procent av polisens arbetstid ägnas åt dessa, då ett ringa brott tar betydligt kortare tid att hantera än andra narkotikaärenden. Antalet ringa brott speglar inte heller polisens aktiva spaningsinsatser. Många brott kommer så att säga
på köpet när tillslag görs vid annan brottslighet som misshandel, inbrott eller trafikonykterhet. Vad gäller konsumtion kan det, enligt BRÅ, röra sig om 25 procent av fallen. När det gäller innehav finns studier som pekar på storleksordningen 75 procent.

Totalt sett tycks det därmed vara relativt få resurser som finns att omfördela. Då Polis-myndigheten är nationell, och vård och behandling regional och kommunal, skulle denna besparing heller knappast komma vård och behandling till del. 

Läs NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott här

NPC: Podd Narkotikapolitiska nyheter

I juni månads podd pratar vi om en rad aktuella narkotikafrågor, som:

  • EMCDDA och dödlighet
  • Narkotikautredningen som annonserats av regeringen
  • ANDTS-strategi faller
  • Operation Trojan Shield/ kokainbeslag Göteborg
  • Ny studie Washington att cannabis inte ersätter alkohol

Lyssna på avsnittet här