Nu kör vi igång NPC: Podd där Tjarls Metzmaa, verksamhetschef på Sveriges Blåbandsungdom och Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center bjuder in olika gäster för att prata narkotikapolitik.
I första avsnittet samtalar de med Pierre Andersson, författare till rapporten Avkriminalisering av narkotika
- vad kan vi lära av Portugal?
Lyssna här
Under sommaren har vi i ett antal regionala tidningar lyft hur vi välkomnar en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken, inklusive kriminaliseringens effekter. Men även behovet av att ta socialministers inspel om risken att fler ungdomar börjar använda narkotika på allvar.
Insändaren har publicerats i en rad tidningar, bland annat Dala-Demokraten
En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?
Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär. Hur ska arbetet organiseras på bästa sätt? Hur skapas likvärdighet, snabbhet och systematik där individen står i centrum?
Läs hela NPC reder ut: Vård och behandling här
I Sverige har vi länge värderat möjligheten till tidig upptäckt av dem som använder narkotika. Syftet är att ge behandling eller annat stöd för att sluta använda narkotika och därmed minska skador och lidande för både enskild, närstående och samhälle.
Ett verktyg för tidig upptäckt, förutom exempelvis socialtjänst, elevhälsa eller drogtester på arbetsplatsen, är polisens möjligheter att göra drogtester eller upptäcka innehav av narkotika, så kallat ringa bruk eller innehav. Det för idag med sig att personer får böter och prick i belastningsregistret. Frågan är om böter är det bästa verktyget för att motivera människor till behandling eller andra stödinsatser? I detta NPC reder ut beskriver vi hur det fungerar idag och ger våra tankar kring en möjlig utveckling av hanteringen.
Läs hela NPC reder ut: Alternativ påföljd här
I en debattartikel i Riksdagens tidning Altinget skriver vi att det är dags för socialminister Hallengren att utreda den svenska narkotikapolitiken. Att belysa både positiva och negativa sidor av kriminaliseringen och landa i insatser som minskar konsumtion och dödsfall. Att öppna för åtgärder men stänga för avkriminalisering.
Läs hela debattartikeln i Altinget här
Peter Moilanen och Olle Häggström replikerar på Sofia Mirjamsdotters ledare i Allehanda, där hon lyfter att "det inte borde vara förbjudet att knarka". I repliken skriver Moilanen och Häggström att vi istället behöver titta på hur vi arbetar med vård och behandling med snabbhet och kvalitet i organiseringen av en vårdkedja från upptäckt till arbete, bostad och fritid för att få ner dödligheten. Det är ett av några av de steg som behövs i utvecklingen för en human och restriktiv narkotikapolitik.
Läs repliken i Allehanda här
Utredningen om norska rusreformen har bland annat tittat närmare på om en avkriminalisering av narkotika i Norge skulle kunna leda till en ökad konsumtion. Här beskriver vi de studier som ligger till grund för deras slutsats, men också den kritik som riktats mot utredningens förslag.
I Norge presenterades i december 2019 en utredning som ser över narkotikalagen. Avsikten är att styra om drogpolitiken från juridik och strafftänkande till vård och hälsa. Utredningens förslag innebär i korthet att eget bruk av narkotika fortsättningsvis inte kommer att vara kriminaliserat. Istället ska den som upptäcks med narkotika, om den bedöms vara för eget bruk, erbjudas ett samtal med en så kallad rådgivningsenhet och behandling om så behövs.
Förslaget är inte en legalisering, utan en avkriminalisering. De nivåer som föreslagits för innehav som eget bruk är dock mycket höga i ett internationellt perspektiv.
Men vad står det egentligen i den norska utredningen om sambandet mellan konsumtion och avkriminalisering? I vårt NPC reder ut: Norsk rusreform gör vi en kort genomgång och reflektion kring de studier som utredningen lutar sig mot.
Läs NPC reder ut: Om norsk rusreform här
Att använda avloppsmätningar för att kunna följa konsumtionsnivå av narkotika och typ av använda preparat har blivit allt vanligare. Men hur går mätningarna till och vilka resultat kan man förvänta sig?
Metoden bör ses som ett komplement till andra etablerade system för att monitorera konsumtionsutvecklingen av narkotika. Optimalt är att använda sig av flera system samtidigt; avloppsmätningar som i realtid kan ge ett underlag på populationsnivå kompletterat med studier som kan ge en bild av vem som använder preparaten och varför; det vill säga kön, ålder, bakomliggande faktorer eller utvecklingen i ett mindre område eller en specifik skola. Då får man både bredd och djup. Är resultaten av dessa studier i hyfsad samklang kan man känna sig ganska trygg i bilden av hur situationen ser ut. Skiljer de sig kraftigt åt är det en signal att ytterligare studier behövs.
Behovet av att kunna följa konsumtionsutvecklingen är dock tydlig: Utan att vi på såväl nationell som lokal nivå kan få en bild av vem, varför och hur mycket olika narkotiska preparat används, kan vi inte heller reglera det förebyggande arbetet eller utveckla vår narkotikapolitik.
Läs hela NPC reder ut: Om avloppsmätningar här
Folkhälsomyndigheten (FHM) lämnade förra veckan sina förslag inför en ny ANDT-strategi och som ett av många förslag vill de att nuvarande narkotikastrafflag ska utvärderas.
– Att utvärdera kriminaliseringen av bruket är i dagsläget rimligt för att lära oss hur narkotikapolitiska verktygen kan justeras och bli än mer verkningsfulla, säger Peter Moilanen på Narkotikapolitiskt Center. Det kan handla om alternativa påföljder till böter eller någon typ av ”god samarit-lag” när det gäller böter i samband med överdoser. Däremot har Norge precis utrett frågan om avkriminalisering kan riskera ett ökat bruk av narkotika och där skulle en ny utredning knappast komma till något säkrare underlag.
FHM har även förslag om att utreda om drogkonsumtionsrum ska införas, vilket gör oss något förvånade:
– Sverige behöver göra mer för att få ner narkotikadödligheten och där kan varken EMCDDA eller utvärderingar från våra nordiska grannländer visa på någon större evidens för drogkonsumtionsrum. Samtidigt står kommunerna inför gigantiska utmaningar ekonomiskt. Att då satsa på något med svag evidens istället för den vårdkedja FHM själv lyfter som viktig blir lite märkligt.
För övrigt lyfter FHM flera bra åtgärdsförslag som systematiskt lokalt förebyggande arbete och kunskapsstöd, tillgänglighetsbegränsande åtgärder och vårdkedjan. Samtidigt saknar vi en större betoning på tidig upptäckt och att reda ut kedjan mellan skola, polis och socialtjänst. Även frågan om huvudmannaskapet inom vård och behandling för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna samt civilsamhällets viktiga roll i vägen tillbaka till ett både drogfritt och välfungerande liv.
Läs mer i Drugnews artikel FHM vill utreda narkotikaförbudet
Vi läser om det som läkemedel och vi ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?
Här försöker vi att reda ut begreppen i snårig djungel av lagstiftning, läkemedel och ren cannabusiness.
Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD här
Läs alla NPC reder ut här