Verksamhetsberättelse 2020

Vikten av att arbeta med narkotikapolitik är fortsatt stort. Det finns ett enormt folkbildningsbehov hos såväl organisationer som oroliga föräldrar och beslutsfattare. Här har vår verksamhet inom analys, debatt och folkbildning en viktig roll att fylla. Under 2020 har vi bland annat lanserat den rapport om Portugal som bidragit till att nyansera bilden av deras narkotikapolitik, men genomfört webbinarier, tagit fram material och varit aktiva i debatten.

Läs vår Verksamhetsberättelse här

Debatt: Barnkonventionen kräver förebyggande drogarbete

Idag, på barnkonventionens dag, skriver Peter Moilanen, NPC, och Mona Örjes,
ordförande för Junis i Dagens Arena om hur narkotikadebatten alltför ofta tillåts
sakna ett barnrättsperspektiv.

I förra veckan överlämnade Barnkonventionsutredningen sitt betänkande som visar att svensk lag står i överenskommelse med de artiklar i barnkonventionen som har bäring på narkotikafrågan. Det är bra. Samtidigt ser vi stora brister i efterlevnad och behov av insatser. Det handlar inte minst om att vända den nedmontering som nu sker av det förebyggande arbetet runt om i landet. Men även andra åtgärder, som:

  • Samhället måste skapa sig en tydlig bild av vilka
    barn och familjer som befinner sig i särskilt riskfyllda uppväxtmiljöer och genom tidiga insatser förebygga att barn far illa. En välfungerande samordning mellan relevanta aktörer krävs för att få till rätt insatser och uppföljning.
  • Att klara grundskolan är en förutsättning för att ta sig vidare till ett fungerande vuxenliv. Insatser för barn med stora utmaningar i skolan är avgörande. Vilket ansvar har skolans huvudmän och rektor för att säkerställa en narkotikafri skola och arbetsmiljö för eleverna? Det behöver förtydligas och skolor måste få stöd i det arbetet.
  • För unga under 18 år som tas för ringa narkotikabrott bör vid första tillfället straffvarning tillämpas istället för böter. Det ska då ske ett samtal mellan den unge, vårdnadshavare, åklagare och socialtjänst som resulterar i en vårdplan, med syftet att ge möjlighet till förändring genom stöd eller behandling.

Läs artikeln här

NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika

FN:s konvention för barnets rättigheter är nu lag i Sverige, vilket ställer än högre krav på efterlevnad. Men på vilka sätt har konventionen bäring på narkotikafrågan?

Barnkonventionen är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som explicit omnämner narkotika. Den skrevs då de konventioner som reglerar narkotika redan var antagna och tar därmed hänsyn till dessa. Artikel 33 i barnkonventionen lyder:

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.

Även de vägledande principerna för barnkonventionen; att barnets bästa alltid ska beaktas och att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling har bäring på frågan. Trots det saknas ofta ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten.

Läs NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika här

Slutreplik: Utredning visar att narkotikapolitiken är förenlig med barnkonventionen

NPC skriver slutreplik på Damon Barretts krönika om barnkonventionen och narkotika i CANs tidning Alkohol & Narkotika. I repliken lyfter vi att svensk lag redan idag står i överenskommelse med barnkonventionens artikel 33, liksom övriga artiklar som har bäring på narkotikafrågan. Något som fastslogs av den utredning om barnkonventionen som presenterades för regeringen den 12 november. Samtidigt beskriver vi behovet av en bättre efterlevnad av lagen för att inte riskera att barn far illa.

Läs artikeln i Alkohol & Narkotika här

Replik: En liberal narkotikapolitik leder inte till stärkta rättigheter för barn

NPC replikerar på Damon Barretts krönika om barnkonventionen och narkotika i CANs tidning Alkohol & Narkotika och synen på artikel 33. En artikel som vi inte lever upp till genom en mer liberal narkotikapolitik, men genom tidiga insatser, stöd till familjer i riskfyllda uppväxtmiljöer och en väl fungerande samordning mellan skola, socialtjänst, polis och vård. Insatser som på riktigt bidrar till att upprätthålla barns rättigheter.

Läs vår replik i Alkohol & Narkotika här

Debatt: Många dör av överdoser trots vård

Narkotikadödligheten sjunker inte tillräckligt trots att många av de som dör är välkända hos hälso- och sjukvården. Vi behöver nya snabba insatser och en vårdkedja som går längre än till enbart drogfrihet, skriver Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center i en debattartikel i tidningen Socialpolitik.

Vi hör ofta i narkotikadebatten att det vi främst behöver för att få ner dödligheten är åtgärder för att fler ska våga söka sig till vård och behandling. En genomgång av Socialstyrelsens statistik visar dock att även om det blir allt färre personer inom institutionsbehandling har det skett en stor ökning av antalet besök inom öppenvården de senaste tjugo åren. Det verkar därmed finnas andra orsaker till att den narkotikarelaterade dödligheten fortfarande ligger högt.

Läs artikeln i Socialpolitik här

NPC Podd: Om vård och behandling

Antalet besök inom öppenvården av människor med beroende ökar, men trots det har Sverige fortfarande ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall. Kan en av orsakerna vara att den vård som ges inte fungerar optimalt? Hur ser behandlingssituationen ut idag? Finns det en fungerande vårdkedja? Och vilka utmaningar ser vi framöver?

I detta avsnitt av vår kunskapspodd gör Peter Moilanen, chef för narkotikapolitiskt center, en genomgång av kunskapsläget och den politiska arenan kring vård och behandling av narkotikamissbruk i Sverige. En snabböversikt för dig som vill lära dig mer helt enkelt!

Lyssna här

Kommentar: CAN:s rapport om narkotikapriser

Årets CAN-rapport om narkotikapriser, https://www.can.se/app/uploads/2020/05/can-rapport-191-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2019.pdf, passerade mig först utan större intresse. Det mesta tänkte jag redan var välkänt. Priserna har gått ner (förutom för cannabis, vilket förklaras av ökad THC-halt) det är mer spridning av narkotikan i landet och uppskattningsvis är det över en miljard kronor som cannabis omsätter.

Men så hörde jag på SANDT!-podden där Ulf Guttormsson, rapportens författare, var gäst. Jag lyssnade till samtalet, läste rapporten, och får ut följande utifrån ett humant, restriktivt perspektiv på narkotikapolitiken:

- Priserna har förvisso gått ner, men gjorde det mestadels före år 2000. I tjugo år har priserna i princip varit oförändrade med en hyfsat stabil marknad.

- Cannabisomsättningen utgör enbart 45% av narkotikaomsättningen. Så en legalisering av cannabis skulle inte ens beröra en majoritet av narkotikaförsäljningen. Övrig narkotika skulle fortfarande kunna säljas av de gängkriminella plus den cannabis som ändå skulle säljas till ungdomar och personer som av ålder eller kostnad väljer en illegal marknad. Det stärker argumentet att en legalisering av cannabis inte är den stora lösningen på gängkriminaliteten.

- Sveriges priser är fortfarande högre än Västeuropa (UNODC) och jämfört med EMCDAA-länder. Vilket i sin tur borde hålla nere svensk konsumtion av narkotika.

- I podden menar Ulf Guttormsson att tullens och polisens beslag bidragit till att hålla uppe priserna (och därmed, får vi anta, hålla nere konsumtionen). Sverige gör fler beslag än många andra länder, vilket har betydelse.

Lyssna på SANDT!-podden här

Slutreplik: Det saknas tydlig fakta kring avkriminalisering

I en slutreplik i Aftonbladet svarar vi på Johan Svensson replik på vår debattartikel om ett bättre bemötande av människor med beroende. En artikel där vi lyfter behovet av en sammanhängande vårdkedja; från upptäckt, via behandling, till boende, arbete och fritid. En rejäl men nödvändig utmaning för samhället framöver.

Läs vår slutreplik i Aftonbladet här

Läs vår artikel om bemötande i Aftonbladet här