Webbinarium: Avkriminaliseringen av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering av narkotika för eget bruk som landet genomförde 2001. Men vad vet vi egentligen om vilka insatser Portugal genomfört och vilka som gett goda resultat? Och vad kan vi dra för slutsatser från övriga länder i Europa som avkriminaliserat narkotika?

Journalisten Pierre Andersson har på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center skrivit rapporten Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal? för att ge en så god bild som möjligt av de stora satsningar som Portugal genomförde i början av 2000-talet och hur situationen har utvecklat sig fram tills idag.

Välkommen till en presentation av rapporten och ett efterföljande panelsamtal med riksdagsledamöterna Michael Anefur (KD), Johan Hultberg (M), Sofia Nilsson (C) och Lena Emilsson (S).

När: 11 december kl 10:00-11:00

Anmälan till: peter.moilanen@nbv.se senast den 9 december
Länk/inloggning kommer skickas ut någon dag före webbinariet till er som är anmälda.

Arrangörer: Sveriges Landsråd för Alkohol och Narkotikafrågor (SLAN) och Narkotikapolitiskt Center (NPC).

Läs rapporten här

NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika

FN:s konvention för barnets rättigheter är nu lag i Sverige, vilket ställer än högre krav på efterlevnad. Men på vilka sätt har konventionen bäring på narkotikafrågan?

Barnkonventionen är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som explicit omnämner narkotika. Den skrevs då de konventioner som reglerar narkotika redan var antagna och tar därmed hänsyn till dessa. Artikel 33 i barnkonventionen lyder:

Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.

Även de vägledande principerna för barnkonventionen; att barnets bästa alltid ska beaktas och att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling har bäring på frågan. Trots det saknas ofta ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten.

Läs NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika här

Framtidens ANDTS-strategi

Den 4 nov 2020 arrangerade IOGT-NTO tillsammans med NPC och 20 andra organisationer ett webbinarium på temat Framtidens ANDTS*-strategi. Seminariet inleddes med ett välkomsttal av WHO:s programchef för alkohol och narkotika i Europa, Carina Ferreira Borges. Därefter följde presentationer från Magnus Jonsson från Socialdepartementet och Anna Månsdotter från Folkhälsomyndigheten. Sista presentationen gjordes av Håkan Leifman och handlade om civilsamhället ANDTS-Skuggstrategi. Webbinariet avslutades med ett panelsamtal mellan Mona Eriksson (Polisen), Percy Larsson (Skatteverket) och Ulrika Ankargren (Länsstyrelsen).

Se webbinariet här

Läs vår skuggstrategi här

 

*Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

NPC Podd: Narkotikapolitiska nyheter

Nytt avsnitt av vår podd där vi lyfter narkotikapolitiska nyheter som:

  • Den nya ESPAD-undersökningen har kommit!
  • Ny partiledare för Vänsterpartiet, vad kommer det innebära för deras hållning kring avkriminalisering?
  • Nya filmer från Norska socialdepartementet med fakta om cannabis.
  • En metastudie som tittat på missbruk och beroende kopplat till cannabis 2009-2018 som visar på upp till dubbelt så stor risk för missbruk och beroende jämfört med studierna från 90-talet som oftast refereras till. Behöver vi skriva upp risken till att var femte blir beroende snarare än var tionde?

Lyssna här

Debatt: Många dör av överdoser trots vård

Narkotikadödligheten sjunker inte tillräckligt trots att många av de som dör är välkända hos hälso- och sjukvården. Vi behöver nya snabba insatser och en vårdkedja som går längre än till enbart drogfrihet, skriver Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center i en debattartikel i tidningen Socialpolitik.

Vi hör ofta i narkotikadebatten att det vi främst behöver för att få ner dödligheten är åtgärder för att fler ska våga söka sig till vård och behandling. En genomgång av Socialstyrelsens statistik visar dock att även om det blir allt färre personer inom institutionsbehandling har det skett en stor ökning av antalet besök inom öppenvården de senaste tjugo åren. Det verkar därmed finnas andra orsaker till att den narkotikarelaterade dödligheten fortfarande ligger högt.

Läs artikeln i Socialpolitik här

NPC Podd: Om vård och behandling

Antalet besök inom öppenvården av människor med beroende ökar, men trots det har Sverige fortfarande ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall. Kan en av orsakerna vara att den vård som ges inte fungerar optimalt? Hur ser behandlingssituationen ut idag? Finns det en fungerande vårdkedja? Och vilka utmaningar ser vi framöver?

I detta avsnitt av vår kunskapspodd gör Peter Moilanen, chef för narkotikapolitiskt center, en genomgång av kunskapsläget och den politiska arenan kring vård och behandling av narkotikamissbruk i Sverige. En snabböversikt för dig som vill lära dig mer helt enkelt!

Lyssna här

Kommentar: CAN:s rapport om narkotikapriser

Årets CAN-rapport om narkotikapriser, https://www.can.se/app/uploads/2020/05/can-rapport-191-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2019.pdf, passerade mig först utan större intresse. Det mesta tänkte jag redan var välkänt. Priserna har gått ner (förutom för cannabis, vilket förklaras av ökad THC-halt) det är mer spridning av narkotikan i landet och uppskattningsvis är det över en miljard kronor som cannabis omsätter.

Men så hörde jag på SANDT!-podden där Ulf Guttormsson, rapportens författare, var gäst. Jag lyssnade till samtalet, läste rapporten, och får ut följande utifrån ett humant, restriktivt perspektiv på narkotikapolitiken:

– Priserna har förvisso gått ner, men gjorde det mestadels före år 2000. I tjugo år har priserna i princip varit oförändrade med en hyfsat stabil marknad.

– Cannabisomsättningen utgör enbart 45% av narkotikaomsättningen. Så en legalisering av cannabis skulle inte ens beröra en majoritet av narkotikaförsäljningen. Övrig narkotika skulle fortfarande kunna säljas av de gängkriminella plus den cannabis som ändå skulle säljas till ungdomar och personer som av ålder eller kostnad väljer en illegal marknad. Det stärker argumentet att en legalisering av cannabis inte är den stora lösningen på gängkriminaliteten.

– Sveriges priser är fortfarande högre än Västeuropa (UNODC) och jämfört med EMCDAA-länder. Vilket i sin tur borde hålla nere svensk konsumtion av narkotika.

– I podden menar Ulf Guttormsson att tullens och polisens beslag bidragit till att hålla uppe priserna (och därmed, får vi anta, hålla nere konsumtionen). Sverige gör fler beslag än många andra länder, vilket har betydelse.

Lyssna på SANDT!-podden här

Insändare: Dags att utvärdera narkotikapolitiken

Under sommaren har vi i ett antal regionala tidningar lyft hur vi välkomnar en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken, inklusive kriminaliseringens effekter. Men även behovet av att ta socialministers inspel om risken att fler ungdomar börjar använda narkotika på allvar.

Insändaren har publicerats i en rad tidningar, bland annat Dala-Demokraten

NPC reder ut: Vård och behandling

En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?

Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär. Hur ska arbetet organiseras på bästa sätt? Hur skapas likvärdighet, snabbhet och systematik där individen står i centrum?

Läs hela NPC reder ut: Vård och behandling här