NPC Podd: Om vård och behandling

Antalet besök inom öppenvården av människor med beroende ökar, men trots det har Sverige fortfarande ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall. Kan en av orsakerna vara att den vård som ges inte fungerar optimalt? Hur ser behandlingssituationen ut idag? Finns det en fungerande vårdkedja? Och vilka utmaningar ser vi framöver?

I detta avsnitt av vår kunskapspodd gör Peter Moilanen, chef för narkotikapolitiskt center, en genomgång av kunskapsläget och den politiska arenan kring vård och behandling av narkotikamissbruk i Sverige. En snabböversikt för dig som vill lära dig mer helt enkelt!

Lyssna här

Kommentar: CAN:s rapport om narkotikapriser

Årets CAN-rapport om narkotikapriser, https://www.can.se/app/uploads/2020/05/can-rapport-191-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2019.pdf, passerade mig först utan större intresse. Det mesta tänkte jag redan var välkänt. Priserna har gått ner (förutom för cannabis, vilket förklaras av ökad THC-halt) det är mer spridning av narkotikan i landet och uppskattningsvis är det över en miljard kronor som cannabis omsätter.

Men så hörde jag på SANDT!-podden där Ulf Guttormsson, rapportens författare, var gäst. Jag lyssnade till samtalet, läste rapporten, och får ut följande utifrån ett humant, restriktivt perspektiv på narkotikapolitiken:

- Priserna har förvisso gått ner, men gjorde det mestadels före år 2000. I tjugo år har priserna i princip varit oförändrade med en hyfsat stabil marknad.

- Cannabisomsättningen utgör enbart 45% av narkotikaomsättningen. Så en legalisering av cannabis skulle inte ens beröra en majoritet av narkotikaförsäljningen. Övrig narkotika skulle fortfarande kunna säljas av de gängkriminella plus den cannabis som ändå skulle säljas till ungdomar och personer som av ålder eller kostnad väljer en illegal marknad. Det stärker argumentet att en legalisering av cannabis inte är den stora lösningen på gängkriminaliteten.

- Sveriges priser är fortfarande högre än Västeuropa (UNODC) och jämfört med EMCDAA-länder. Vilket i sin tur borde hålla nere svensk konsumtion av narkotika.

- I podden menar Ulf Guttormsson att tullens och polisens beslag bidragit till att hålla uppe priserna (och därmed, får vi anta, hålla nere konsumtionen). Sverige gör fler beslag än många andra länder, vilket har betydelse.

Lyssna på SANDT!-podden här

Insändare: Dags att utvärdera narkotikapolitiken

Under sommaren har vi i ett antal regionala tidningar lyft hur vi välkomnar en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken, inklusive kriminaliseringens effekter. Men även behovet av att ta socialministers inspel om risken att fler ungdomar börjar använda narkotika på allvar.

Insändaren har publicerats i en rad tidningar, bland annat Dala-Demokraten

NPC reder ut: Vård och behandling

En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?

Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär. Hur ska arbetet organiseras på bästa sätt? Hur skapas likvärdighet, snabbhet och systematik där individen står i centrum?

Läs hela NPC reder ut: Vård och behandling här

NPC reder ut: Alternativa påföljder

I Sverige har vi länge värderat möjligheten till tidig upptäckt av dem som använder narkotika. Syftet är att ge behandling eller annat stöd för att sluta använda narkotika och därmed minska skador och lidande för både enskild, närstående och samhälle.

Ett verktyg för tidig upptäckt, förutom exempelvis socialtjänst, elevhälsa eller drogtester på arbetsplatsen, är polisens möjligheter att göra drogtester eller upptäcka innehav av narkotika, så kallat ringa bruk eller innehav. Det för idag med sig att personer får böter och prick i belastningsregistret. Frågan är om böter är det bästa verktyget för att motivera människor till behandling eller andra stödinsatser? I detta NPC reder ut beskriver vi hur det fungerar idag och ger våra tankar kring en möjlig utveckling av hanteringen.

Läs hela NPC reder ut: Alternativ påföljd här

Debatt: Avkriminalisering minskar inte dödlighet av narkotika

I en debattartikel i Riksdagens tidning Altinget skriver vi att det är dags för socialminister Hallengren att utreda den svenska narkotikapolitiken. Att belysa både positiva och negativa sidor av kriminaliseringen och landa i insatser som minskar konsumtion och dödsfall. Att öppna för åtgärder men stänga för avkriminalisering.

Läs hela debattartikeln i Altinget här

 

Replik: Avkriminalisering av narkotikabruk inte avgörande för minskad konsumtion och dödlighet

Peter Moilanen och Olle Häggström replikerar på Sofia Mirjamsdotters ledare i Allehanda, där hon lyfter att "det inte borde vara förbjudet att knarka". I repliken skriver Moilanen och Häggström att vi istället behöver titta på hur vi arbetar med vård och behandling med snabbhet och kvalitet i organiseringen av en vårdkedja från upptäckt till arbete, bostad och fritid för att få ner dödligheten. Det är ett av några av de steg som behövs i utvecklingen för en human och restriktiv narkotikapolitik.

Läs repliken i Allehanda här

NPC reder ut: Norsk rusreform

Utredningen om norska rusreformen har bland annat tittat närmare på om en avkriminalisering av narkotika i Norge skulle kunna leda till en ökad konsumtion. Här beskriver vi de studier som ligger till grund för deras slutsats, men också den kritik som riktats mot utredningens förslag.

I Norge presenterades i december 2019 en utredning som ser över narkotikalagen. Avsikten är att styra om drogpolitiken från juridik och strafftänkande till vård och hälsa. Utredningens förslag innebär i korthet att eget bruk av narkotika fortsättningsvis inte kommer att vara kriminaliserat. Istället ska den som upptäcks med narkotika, om den bedöms vara för eget bruk, erbjudas ett samtal med en så kallad rådgivningsenhet och behandling om så behövs.

Förslaget är inte en legalisering, utan en avkriminalisering. De nivåer som föreslagits för innehav som eget bruk är dock mycket höga i ett internationellt perspektiv.

Men vad står det egentligen i den norska utredningen om sambandet mellan konsumtion och avkriminalisering? I vårt NPC reder ut: Norsk rusreform gör vi en kort genomgång och reflektion kring de studier som utredningen lutar sig mot.

Läs NPC reder ut: Om norsk rusreform här

NPC reder ut: Om avloppsmätningar

Att använda avloppsmätningar för att kunna följa konsumtionsnivå av narkotika och typ av använda preparat har blivit allt vanligare. Men hur går mätningarna till och vilka resultat kan man förvänta sig?

Metoden bör ses som ett komplement till andra etablerade system för att monitorera konsumtionsutvecklingen av narkotika. Optimalt är att använda sig av flera system samtidigt; avloppsmätningar som i realtid kan ge ett underlag på populationsnivå kompletterat med studier som kan ge en bild av vem som använder preparaten och varför; det vill säga kön, ålder, bakomliggande faktorer eller utvecklingen i ett mindre område eller en specifik skola. Då får man både bredd och djup. Är resultaten av dessa studier i hyfsad samklang kan man känna sig ganska trygg i bilden av hur situationen ser ut. Skiljer de sig kraftigt åt är det en signal att ytterligare studier behövs.

Behovet av att kunna följa konsumtionsutvecklingen är dock tydlig: Utan att vi på såväl nationell som lokal nivå kan få en bild av vem, varför och hur mycket olika narkotiska preparat används, kan vi inte heller reglera det förebyggande arbetet eller utveckla vår narkotikapolitik.

Läs hela NPC reder ut: Om avloppsmätningar här