Kommentar: Folkhälsomyndighetens förslag

Folkhälsomyndigheten (FHM) lämnade förra veckan sina förslag inför en ny ANDT-strategi och som ett av många förslag vill de att nuvarande narkotikastrafflag ska utvärderas.

– Att utvärdera kriminaliseringen av bruket är i dagsläget rimligt för att lära oss hur narkotikapolitiska verktygen kan justeras och bli än mer verkningsfulla, säger Peter Moilanen på Narkotikapolitiskt Center. Det kan handla om alternativa påföljder till böter eller någon typ av ”god samarit-lag” när det gäller böter i samband med överdoser. Däremot har Norge precis utrett frågan om avkriminalisering kan riskera ett ökat bruk av narkotika och där skulle en ny utredning knappast komma till något säkrare underlag.

FHM har även förslag om att utreda om drogkonsumtionsrum ska införas, vilket gör oss något förvånade:

– Sverige behöver göra mer för att få ner narkotikadödligheten och där kan varken EMCDDA eller utvärderingar från våra nordiska grannländer visa på någon större evidens för drogkonsumtionsrum. Samtidigt står kommunerna inför gigantiska utmaningar ekonomiskt. Att då satsa på något med svag evidens istället för den vårdkedja FHM själv lyfter som viktig blir lite märkligt.

För övrigt lyfter FHM flera bra åtgärdsförslag som systematiskt lokalt förebyggande arbete och kunskapsstöd, tillgänglighetsbegränsande åtgärder och vårdkedjan. Samtidigt saknar vi en större betoning på tidig upptäckt och att reda ut kedjan mellan skola, polis och socialtjänst. Även frågan om huvudmannaskapet inom vård och behandling för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna samt civilsamhällets viktiga roll i vägen tillbaka till ett både drogfritt och välfungerande liv.

Läs mer i Drugnews artikel FHM vill utreda narkotikaförbudet

NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD

Vi läser om det som läkemedel och vi ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?

Här försöker vi att reda ut begreppen i snårig djungel av lagstiftning, läkemedel och ren cannabusiness.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD här

Läs alla NPC reder ut här

Kommentar: Svensk narkotikapolitik ska utvärderas

Riksdagens socialutskott har ställt krav på regeringen att utvärdera den förda narkotikapolitiken. Efter detta beslut har fokus i debatten varit huruvida en sådan utvärdering ska omfatta en eventuell avkriminalisering eller inte.

- Vi välkomnar socialutskottets önskan, säger Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center. Det finns en rad områden som behöver utvärderas; som till exempel hur ansvar och samordning kring tidig upptäckt, vård och behandling och vårdkedja kan förbättras. För vår del kan även en utredning inkludera avkriminalisering för att lägga alla kort på bordet, men det finns andra insatser som har större bäring på en minskad dödlighet och fokus bör därmed ligga på att utveckla dessa i första hand. En avkriminalisering skulle även riskera en konsumtionsökning i en tid när vi snarare behöver öka det förebyggande arbetet för att få ner konsumtionen, något som riksdagen menar ska vara i fokus.

Tillkännagivandet innebar att samtliga partier i socialutskottet röstade för att:

”Sverige behöver en nollvision och en nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör man uppmärksamma individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom. Evidensbaserad behandling är det som hjälper människor tillbaka till ett fungerande liv.

Enligt vår mening måste en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skedeminimering, som exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Vi anser därför att den befintliga narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att svensk narkotikapolitiken är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering.”

Replik: ”Oacceptabel att hundratals människor dör av narkotika varje år”

Henrik Tham svarar på vår debattartikel i DN om narkotikapolitiken i Portugal utan att nämna särskilt mycket av det vi visade där. Han menar att en avkriminalisering skulle få positiva resultat på den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Nu skriver vi i en slutreplik i DN att vår rapport visar att Portugal är på i princip samma nivå av dödlighet i dag som innan de avkriminaliserade narkotika och att det heller inte går att se något tydligt samband mellan avkriminalisering och minskad dödlighet i andra europeiska länder som genomfört liknande reformer.

Replik: Avkriminalisering riskerar att leda till ökad användning av narkotika

Frans Sporsén kräver i en debattartikel i GP en avkriminalisering av narkotika för eget bruk och argumenterar för att det minskar narkotikadödligheten. Men det stämmer inte. I vår replik på Sporséns debattinlägg pekar vi på att vissa länder där man avkriminaliserat har en minskad dödlighet medan andra länder haft en ökning av dödsfall. Avkriminalisering verkar därmed inte vara den avgörande faktorn, utan det är andra insatser som har större inverkan på utvecklingen.

Läs hela artikeln här

Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel - men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

Replik: Legalisera narkotika – och beskatta den

I en replik i Aftonbladet svarar vi på Cuf:s debattartikel Legalisera narkotika - och beskatta den.

Centerpartiets ungdomsförbund, Cuf, skriver att de välkomnar en utredning av den svenska narkotikapolitiken. Vi håller med. Det är utmärkt med en genomlysning av nuvarande insatser och även vi tycker att det finns stora brister i dagens system. Däremot skriver Cuf genomgående om behovet av en evidensbaserad politik som utgår från forskning, men är samtidigt själva ute på hal is i ett antal påståenden.

Cuf jämför dödligheten i Sverige och Portugal, något som EMCDDA ser som vanskligt, då dödligheten mäts på olika sätt. Istället behöver vi se till varje lands egna trender. I Sverige har antalet dödsfall sjunkit sedan 2015 och i Portugal har siffran de senaste åren stigit, för att idag vara uppe på samma nivå som innan deras avkriminalisering. För övriga länder i Europa som avkriminaliserat har antalet dödsfall ökat i några av dem och minskat i andra. Den avgörande faktorn verkar därmed inte vara avkriminaliseringen i sig, utan vilka andra insatser som länderna genomfört.

Cuf avslutar med att hävda att legalisering är den åtgärd som skulle leda till minskade problem - och vi frågar oss var evidensen finns för detta?

Vi håller med om att den svenska narkotikapolitiken behöver utvecklas, men vi ser snarare att det handlar om bättre förebyggande insatser, en fungerande vårdkedja, ett minskat läckage och överförskrivning av läkemedel och en utbyggd användning av Naloxon, som häver överdoser. Så kan vi bedriva en human, restriktiv narkotikapolitik.

Filip Nyman, ordförande Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF

Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center

Debatt: Djupt oroande att insatser mot narkotika prioriteras ned

Det narkotikaförebyggande arbetet i landet tycks inte ha tillräcklig effekt. Nu lyfter vi i en debattartikel i Dagens Samhälle vad vi ser för behov av förebyggande insatser.

Narkotikakonsumtionen hos ungdomar i Sverige ligger still och går inte ner likt alkohol och tobak. Detta enligt de mätningar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning gör. Hos den vuxna befolkningen har dessutom en liten uppgång skett även om konsumtionen fortfarande, i ett internationellt perspektiv, ligger på en låg nivå. Dessutom ser vi bland ungdomar en mer tillåtande attityd till narkotika, även hos dem som inte själva är användare.

Regeringen, med socialminister Lena Hallengren och inrikesminister Mikael Damberg i spetsen, vill se ett ökat fokus på narkotika i den ANDT-strategi som ska ligga till grund för arbetet med alkohol, narkotika, doping och tobak från 2021. Samtidigt hörs röster i debatten om att mer av samma politik inte kommer att lösa problemen och att helt nya former för arbetet behövs. För oss är dock regeringens initiativ välkommet. Frågan är dock vad vi menar med det och hur det nuvarande förebyggande arbetet ser ut inom stat och kommun?

Under 2018 saknade nästan var femte kommun, 63 stycken, en anställd drogsamordnare. Arbetstiden för de samordnare som finns har dessutom minskat sedan 2011. De obefintliga eller minskade resurserna tycks få konsekvenser. Trots att den nuvarande ANDT-strategin lyfter vikten av att följa upp arbetet lokalt är det bara drygt hälften av kommunerna som klarar att genomföra detta.

Två av tre kommuner kartlade inte användningen och skadorna av ANDT och en av tre följde inte upp konsumtionen bland skolelever. Och det slutar inte där; var femte kommun sade sig inte ha rutiner för orosanmälan, vilket inkluderar uppföljning och återkoppling och eller åtgärder för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. Över 100 kommuner, 35 procent, sade sig inte göra insatser för elever med svårigheter i skolan. Detta enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Den svenska narkotikasituationen 2019”. Detta är förstås för lite för att verkligen kunna göra avtryck.

Staten är inte bättre. Under två år har de 196 miljoner kronor som fanns för regeringens ANDT-arbete halverats och i år finns 96 miljoner avsatta. Det ger konsekvenser som att Folkhälsomyndigheten nu avbrutit utlysningen av medel för nya hälsofrämjande och förebyggande ANDT-projekt för 2020, utifrån att myndigheten tilldelats ett lägre anslag än tidigare år.

Kanske finns en del av svaret till varför narkotikakonsumtionen inte minskar bland ungdomar och vuxna att läsa i hur styvmoderligt vi arbetar med resurser och stöd till det förebyggande arbetet? Det förebyggande arbetet lyfts alltid som en viktig komponent för att förhindra att människor hamnar i en problematik som långsiktigt kostar dem och samhället långt mer. Vi är därför djupt oroade över hur den nedprioritering som nu genomförts i praktiken kommer att slå.

Innan vi i desperation prövar nya åtgärder utan bevisad effekt borde vi se till att satsa på ett förebyggande arbete värt namnet. Vi vill inte se en halvering av resurserna utan en fördubbling. Sverige har under 2000-talet skapat en bra struktur mellan stat, region och kommun, men den måste fyllas med resurser och visa på ett praktiskt systematiskt innehåll.

Ett stort ansvar ligger nu på kommunerna att i ett kämpigt ekonomiskt läge visa att ett välriktat förebyggande arbete ger mångfalt tillbaka och på regeringen att säkra att detta verkligen får genomslag i den kommande ANDT-strategin.

 

Peter Moilanen
Chef, Narkotikapolitiskt Center