Insändare: Hållbar samverkan mot drogkonsumtion

Vi skriver tillsammans med Unga KRIS i Hallandsposten om att insatser för att barn och unga inte ska använda narkotika eller andra substanser borde ha en hög prioritet – men att resurserna till det förebyggande arbetet istället minskar. Ett exempel är att årsarbetstiden för dem som arbetar med ANDTS – det vill säga alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar – har halverats de senaste tio åren. I Halland är minskningen ännu större.

Läs insändaren här

Krönika: ”Gröna cannabisvågen” möter motstånd

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, konstaterar i en krönika i tidningen Drugnews att mycket är på gång kring cannabis i Europa, men att allt går inte legaliseringsförespråkarnas väg.

När legaliseringen av cannabis skulle lämna den amerikanska kontinenten mötte den omedelbart motstånd i Nya Zeeland.Trots enorma satsningar av cannabisindustrin föll förslaget i folkomröstningen 2020. I Thailand blev det rena rama vilda västern vid genomförandet och det pågår nu diskussioner om att dra tillbaka försäljningen av cannabis. Ja, till och med i USA, legaliseringens ”ground zero”, har fem delstater sagt nej till införande bara sedan i november ifjol. FN-organet INCB kom dessutom i våras i sin årliga rapport med svidande kritik mot den legalisering som hittills gått att följa över tid; konsumtionen ökade för vuxna såväl som för unga vuxna, liksom skador på såväl barn som i trafiken.

Läs hela artikeln här

Nytt avsnitt av NPC Podd

Bakslag efter bakslag för de intressen som av olika skäl vill legalisera cannabis – handlar det om tillfälligheter eller en trend? I vårt senaste avsnitt av NPC Podd pratar Peter Moilanen och Pierre Andersson bland annat detta, med anledning av att ett förslag om cannabislegalisering i Colombia nyligen föll. Peter Moilanen rapporterar från Almedalsveckan, och så diskuteras en ny forskningsartikel om avkriminaliseringen i Oregon.

Lyssna här

Narkotikakonferens som gav eko i media

Tillsammans med en rad andra organisationer var NPC medarrangörer till konferensen Drug Policy for the Future. En konferens där svenska och internationella forskare och praktiker lyfte både narkotikapolitik, förebyggande insatser och vikten av stöd vid recovery. 

Konferensen öppnades av Lena Hallengren (S) och bland talarna fanns forskare Bertha Madras från Harvard på plats för att beskriva hur cannabis idag har en betydligt högre THC-halt än tidigare och därmed kan ge större skador. Något som Sveriges Radio rapporterade från konferensen. Bertha beskrev även hur den nya utvecklingen av hallucinogena droger i USA följer precis samma mönster som förskrivningen och marknadsföringen av opioider och cannabis.

Att lära av varandra i både politik och metoder är viktigt och under konferensen berättade Ain Peil, Nationell drogsamordnare i Estland, hur de lyckats få ner sin höga narkotikadödlighet. Matej Kosir från Slovenien lyfte behovet av att stärka de positiva faktorerna och minska riskfaktorerna i ett barns liv och Stig-Erik Sörheim från Norge gav en bild av de kommersiella krafternas betydelse för  legaliseringskampanjen i Europa. Även medarbetare från NPC bidrog med föreläsningar kopplade till våra rapporter om tidig upptäckt, Portugals narkotikainsatser och cannabisindustrins metoder och strategier.

Medieinslag från konferensen:

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio P1 

Inslag i Sveriges Radio P3

Artikel om Bertha Madras om högre halt av THC i dagens cannabis

Artikel om Bertha Madras om hallucinogener

Artikel om Ali Peil och Estlands narkotikadödlighet

Artikel om Matej Kosir och tidigt förebyggande arbete

Artikel om Stig-Erik Sörheim om kommersiella krafter för legalisering

Debatt: Skapa inte en ny mäktig cannabisindustri

Idag skriver vi i SvD om cannabisindustrins påverkan på opinion och politik utifrån rapporten Cannabisindustrins strategier och metoder, som Staffan Hübinette tagit fram på uppdrag av NPC.
Rapporten visar vilka krafter som sätts i rörelse vid skapandet av en legal marknad, och pekar på vanliga strategier för att vilseleda människor och påverka politiska beslut och forskning. I debattartikeln lyfter vi behovet av att ta politiska beslut utifrån folkhälsa och inte ekonomiska intressen och låta andra röster än cannabisindustrin få sätta den framtida agendan.
Läs artikeln här

Rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik

Inför en god samaritlag så att den som larmar 112 vid överdos inte straffas, och gör påföljderna smartare för ringa narkotikabrott. Det är två av förslagen i vår nya rapport 8 punkter för en bättre narkotikapolitik. 

Just nu pågår den utredning som ska ta fram förslag kring svensk narkotikapolitik. Med anledning av den har vi tagit fram en rapport med åtta förslag på åtgärder som vi ser kan hålla nere efterfrågan, utbudet och användningen – samtidigt som behovet av en god och tillgänglig vård säkras och den narkotikarelaterade dödligheten minskar. 

Allt för ofta målas idéer och tankar om svensk narkotikapolitik i svart eller vitt. Hårdare tag eller legal narkotika verkar vara det vi har att välja på. Sanningen är förstås att det finns en väg framåt mellan repression och legalisering. I vår rapport har vi därför samlat förslag kring förebyggande insatser, vård och behandling, bättre kunskapsläge och vikten av att kommersiella intressen inte ska få inflytande – med förhoppning att vi kan bidra till en mer balanserad och saklig diskussion om framtidens narkotikapolitik.

 

De åtta punkterna: 

  1. Smartare påföljder för ringa narkotikabrott
  2. God samaritlag för den som kallar på ambulans vid överdos
  3. Likvärdig och god tillgång till behandling 
  4. Satsa på förebyggande och tidig upptäckt
  5. Se över formerna för läkemedelsassisterad behandling
  6. Särskilda insatser krävs mot narkotikarelaterad dödlighet
  7. Förbättrat kunskapsläge när det gäller narkotika
  8. Håll kommersiella intressen utanför inflytande


Läs rapporten här

 

Debatt: Polisen bör vid en överdos rädda liv och avstå anmälan om ringa narkotikabrott

Tillsammans med Skånes brukarförening skriver vi om åtgärder mot narkotikadödligheten i tidningarna Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Vi som undertecknare är inte alltid överens om hur narkotikapolitiken ska utvecklas, men vi är överens om att dödligheten till följd av narkotika är för hög och måste ner. Vi är också överens om några förslag som den pågående narkotikautredningen borde titta närmare på:

  • Se över förutsättningar för att införa en god samaritlag.
  • Erbjuda utbildning inom överdosprevention.
  • Se till att överdosmotgiftet Naloxon når ut till fler grupper, platser och tillfällen.

Läs hela debattartikeln här

Webbinarium: 10 myter om beroende

Webbinarium 29 september kl 14.30-15.30:
10 myter om beroende

Först ut av höstens föreläsare är Joar Guterstam, överläkare på Beroendecentrum Stockholm, forskare vid Karolinska Institutet samt ordförande i Svensk förening för beroendemedicin. Under denna föreläsning går han igenom tio vanliga påståenden om alkohol- och narkotikaproblem, och förklarar varför modern forskning avslöjat dem som myter.

Anmäl dig till webbinariet här

Insändare: Förebyggande insatser skapar förändring från grunden

Tillsammans med våra medlemmar och samarbetsorganisationer har vi under sommaren skrivit ett trettiotal lokala insändare om behovet av förebyggande och tidiga insatser.

Redan idag lyckas man i ett flertal kommuner att minska de narkotikarelaterade problemen genom ett effektivt förebyggande arbete. Trots det saknar fortfarande många kommuner mål, strategi, handlingsplan och resurser. På flera håll vittnar skola, polis och fältarbetare om svårigheter att samarbeta och bollande av ansvar mellan olika verksamheter – vilket leder till att individer, inte minst barn och unga, faller mellan stolarna och att insatser dröjer. Vill vi minska de narkotikarelaterade problemen finns inga snabba eller enkla lösningar, men vi står inte utan verktyg. Det är helt enkelt dags att lyssna in vad som fungerar lokalt och se till att skala upp. Och det redan idag.

Hur man bedriver ett bra lokalt förebyggande arbete finns redan många exempel på och en nyckelfaktor hos de kommuner som lyckats är den politiska viljan. De har vågat satsa resurser på att samordna arbetet och genomföra det som krävs för att skapa förändring. Det är resurser som ger mångfalt tillbaka i form av minskat lidande och lägre samhällskostnader för ingripanden, brottslighet, vård och behandling. Det handlar bland annat om att:

• Politiken sätter tydliga mål för samverkan, men även ger mandat, ansvar och tillräckliga resurser för genomförandet.

• Det finns samordnare i varje kommun med uppdrag att arbeta med samverkan och förebyggande insatser mellan aktörer som skola, polis och socialtjänst.

• Civilsamhället inkluderas i strukturen för samverkan för sin viktiga förebyggande roll och som stöd tillbaka till ett fungerande liv och meningsfullt sammanhang efter ett beroende.

• Alla grund- och gymnasieskolor har en handlingsplan som tydliggör rutiner och beskriver skolans förebyggande arbete, vilka insatser som ska vidtas vid riskbeteende och vid misstänkt narkotikaanvändning.

Läs en av våra insändare här

Debatt: Inför smartare påföljder vid narkotikabrott

Vi skriver tillsammans med IOGT-NTO i SvD om den rapport från Socialstyrelsen som visar att vi måste bli bättre på att fånga upp och ta hand om unga människor som använder narkotika. Dagens påföljder håller inte måttet och måste utvecklas.

Vi menar att det finns anledning att se över påföljderna när någon ertappas med narkotika. Ett förbud mot narkotika är i grunden bra – det är normerande och har en preventiv effekt – men beroende på hur det tillämpas kan det också leda till oönskade effekter. Vi vill därför se ett system med smartare påföljder:

  • Unga under 18 år bör systematiskt och konsekvent få en vård- eller stödinsats som påföljd vid ringa narkotikabrott. Om insatsen fullföljs, och om drogfrihet kan uppvisas en tid efter insatsen bör personen också slippa en prick i belastningsregistret.
  • Den som är beroende av narkotika – oavsett ålder – är inte hjälpt av straff. Här är den rimliga påföljden vid ringa narkotikabrott en vårdinsats. Ju tidigare i processen människor med beroendesjukdom kan avskiljas från den vanliga juridiska gången desto bättre. Här behöver lagstiftningen justeras, och verktyg och riktlinjer komma på plats.
  • Även människor som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett beroende bör kunna få stöd vid ringa narkotikabrott. Här krävs en bättre samordning av samhällets olika resurser så att människor enkelt och snabbt kan slussas till rätt hjälp.

Läs hela debattartikeln här