Debatt: Skapa inte en ny mäktig cannabisindustri

Idag skriver vi i SvD om cannabisindustrins påverkan på opinion och politik utifrån rapporten Cannabisindustrins strategier och metoder, som Staffan Hübinette tagit fram på uppdrag av NPC.
Rapporten visar vilka krafter som sätts i rörelse vid skapandet av en legal marknad, och pekar på vanliga strategier för att vilseleda människor och påverka politiska beslut och forskning. I debattartikeln lyfter vi behovet av att ta politiska beslut utifrån folkhälsa och inte ekonomiska intressen och låta andra röster än cannabisindustrin få sätta den framtida agendan.
Läs artikeln här

Rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik

Inför en god samaritlag så att den som larmar 112 vid överdos inte straffas, och gör påföljderna smartare för ringa narkotikabrott. Det är två av förslagen i vår nya rapport 8 punkter för en bättre narkotikapolitik. 

Just nu pågår den utredning som ska ta fram förslag kring svensk narkotikapolitik. Med anledning av den har vi tagit fram en rapport med åtta förslag på åtgärder som vi ser kan hålla nere efterfrågan, utbudet och användningen – samtidigt som behovet av en god och tillgänglig vård säkras och den narkotikarelaterade dödligheten minskar. 

Allt för ofta målas idéer och tankar om svensk narkotikapolitik i svart eller vitt. Hårdare tag eller legal narkotika verkar vara det vi har att välja på. Sanningen är förstås att det finns en väg framåt mellan repression och legalisering. I vår rapport har vi därför samlat förslag kring förebyggande insatser, vård och behandling, bättre kunskapsläge och vikten av att kommersiella intressen inte ska få inflytande – med förhoppning att vi kan bidra till en mer balanserad och saklig diskussion om framtidens narkotikapolitik.

 

De åtta punkterna: 

  1. Smartare påföljder för ringa narkotikabrott
  2. God samaritlag för den som kallar på ambulans vid överdos
  3. Likvärdig och god tillgång till behandling 
  4. Satsa på förebyggande och tidig upptäckt
  5. Se över formerna för läkemedelsassisterad behandling
  6. Särskilda insatser krävs mot narkotikarelaterad dödlighet
  7. Förbättrat kunskapsläge när det gäller narkotika
  8. Håll kommersiella intressen utanför inflytande


Läs rapporten här

 

Debatt: Polisen bör vid en överdos rädda liv och avstå anmälan om ringa narkotikabrott

Tillsammans med Skånes brukarförening skriver vi om åtgärder mot narkotikadödligheten i tidningarna Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Vi som undertecknare är inte alltid överens om hur narkotikapolitiken ska utvecklas, men vi är överens om att dödligheten till följd av narkotika är för hög och måste ner. Vi är också överens om några förslag som den pågående narkotikautredningen borde titta närmare på:

  • Se över förutsättningar för att införa en god samaritlag.
  • Erbjuda utbildning inom överdosprevention.
  • Se till att överdosmotgiftet Naloxon når ut till fler grupper, platser och tillfällen.

Läs hela debattartikeln här

Webbinarium: 10 myter om beroende

Webbinarium 29 september kl 14.30-15.30:
10 myter om beroende

Först ut av höstens föreläsare är Joar Guterstam, överläkare på Beroendecentrum Stockholm, forskare vid Karolinska Institutet samt ordförande i Svensk förening för beroendemedicin. Under denna föreläsning går han igenom tio vanliga påståenden om alkohol- och narkotikaproblem, och förklarar varför modern forskning avslöjat dem som myter.

Anmäl dig till webbinariet här

Insändare: Förebyggande insatser skapar förändring från grunden

Tillsammans med våra medlemmar och samarbetsorganisationer har vi under sommaren skrivit ett trettiotal lokala insändare om behovet av förebyggande och tidiga insatser.

Redan idag lyckas man i ett flertal kommuner att minska de narkotikarelaterade problemen genom ett effektivt förebyggande arbete. Trots det saknar fortfarande många kommuner mål, strategi, handlingsplan och resurser. På flera håll vittnar skola, polis och fältarbetare om svårigheter att samarbeta och bollande av ansvar mellan olika verksamheter – vilket leder till att individer, inte minst barn och unga, faller mellan stolarna och att insatser dröjer. Vill vi minska de narkotikarelaterade problemen finns inga snabba eller enkla lösningar, men vi står inte utan verktyg. Det är helt enkelt dags att lyssna in vad som fungerar lokalt och se till att skala upp. Och det redan idag.

Hur man bedriver ett bra lokalt förebyggande arbete finns redan många exempel på och en nyckelfaktor hos de kommuner som lyckats är den politiska viljan. De har vågat satsa resurser på att samordna arbetet och genomföra det som krävs för att skapa förändring. Det är resurser som ger mångfalt tillbaka i form av minskat lidande och lägre samhällskostnader för ingripanden, brottslighet, vård och behandling. Det handlar bland annat om att:

• Politiken sätter tydliga mål för samverkan, men även ger mandat, ansvar och tillräckliga resurser för genomförandet.

• Det finns samordnare i varje kommun med uppdrag att arbeta med samverkan och förebyggande insatser mellan aktörer som skola, polis och socialtjänst.

• Civilsamhället inkluderas i strukturen för samverkan för sin viktiga förebyggande roll och som stöd tillbaka till ett fungerande liv och meningsfullt sammanhang efter ett beroende.

• Alla grund- och gymnasieskolor har en handlingsplan som tydliggör rutiner och beskriver skolans förebyggande arbete, vilka insatser som ska vidtas vid riskbeteende och vid misstänkt narkotikaanvändning.

Läs en av våra insändare här

Debatt: Inför smartare påföljder vid narkotikabrott

Vi skriver tillsammans med IOGT-NTO i SvD om den rapport från Socialstyrelsen som visar att vi måste bli bättre på att fånga upp och ta hand om unga människor som använder narkotika. Dagens påföljder håller inte måttet och måste utvecklas.

Vi menar att det finns anledning att se över påföljderna när någon ertappas med narkotika. Ett förbud mot narkotika är i grunden bra – det är normerande och har en preventiv effekt – men beroende på hur det tillämpas kan det också leda till oönskade effekter. Vi vill därför se ett system med smartare påföljder:

  • Unga under 18 år bör systematiskt och konsekvent få en vård- eller stödinsats som påföljd vid ringa narkotikabrott. Om insatsen fullföljs, och om drogfrihet kan uppvisas en tid efter insatsen bör personen också slippa en prick i belastningsregistret.
  • Den som är beroende av narkotika – oavsett ålder – är inte hjälpt av straff. Här är den rimliga påföljden vid ringa narkotikabrott en vårdinsats. Ju tidigare i processen människor med beroendesjukdom kan avskiljas från den vanliga juridiska gången desto bättre. Här behöver lagstiftningen justeras, och verktyg och riktlinjer komma på plats.
  • Även människor som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett beroende bör kunna få stöd vid ringa narkotikabrott. Här krävs en bättre samordning av samhällets olika resurser så att människor enkelt och snabbt kan slussas till rätt hjälp.

Läs hela debattartikeln här

 

Krönika: Mer kunskap om narkotika behövs

Allt går inte åt fel håll, även om mycket återstår. Fler studier och rapporter ger mer kunskap som gör oss klokare i det komplexa pussel som narkotikapolitiken innebär, skriver Peter Moilanen för NPC i tidningen Drugnews.

Ett exempel som lyfts i krönikan är Socialstyrelsens rapport som kom nu i juni, där de, på regeringens uppdrag, utvärderat kriminaliseringens effekter för 15–20-åringar. Den visar att det finns mycket att göra för att utveckla vård och stöd genom till exempel smartare påföljder, men även att polisens insatser verkligen leder till tidig upptäckt. Ett annat exempel är den rapport kring narkotikadödlighet som fyra myndigheter står bakom. Där dras slutsatsen  att den kraftfulla ökning av dödlighet som vi sett sedan 2006 inte tycks ha skett, utan snarare beror på metodförbättringar, varför vi å andra sidan haft en hög dödlighet redan tidigare. Ett tredje är den studie från Montreal University som kom fram till att kognitiva områden som lärande och minne påverkas av cannabisanvändning och att dessa nedsättningar kan bestå efter att ruset lagt sig. 

Läs krönikan här

NPC reder ut: Kvinnor och narkotika

Narkotikadödligheten har minskat de senaste åren, men nedgången har främst skett bland män, vilket bland annat kan förklaras av minskade fentanylförgiftningar. Orsakerna bakom narkotikadödligheten hos kvinnor ser annorlunda ut och det är därför viktigt att synliggöra kvinnors situation för att få bättre verktyg att förebygga och minska läkemedels- och narkotikaförgiftningar även bland kvinnor. 

I vårt PM, NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika ger vi en kort lägesbild av kvinnors dödlighet och användning av läkemedel och narkotika i relation till smärta, hemlöshet, psykisk ohälsa samt mäns våld mot kvinnor – med fokus på vuxna kvinnor och på sekundär- och tertiärprevention. 

Det finns ett stort behov av insatser som kan bidra till en ökad kompetens hos dem som möter kvinnor och hbtqia+ personer med beroende. Vi ser bland annat att följande insatser kan förbättra situationen för dessa grupper:

  • Ge ökade resurser till forskning och annan kunskap för att undersöka varför beroendesjukvården är så ojämlik och ojämställd. Vi utgår från att utredningen är början på denna kunskapsinhämtning som sedan bör fortsätta systematiskt framöver.
  • Inkludera hbtqia+ i utredningen. Just nu nämns inte denna grupp i kommitéedirektivet för Narkotikautredningen trots att de, enligt bland annat Socialstyrelsen, löper större risk än befolkningen i övrigt att utveckla ett beroende.
  • De som använder narkotika har olika behov och erfarenheter, därför behöver den kunskapen vara del i sjukvårdsutbildningar och i utbildningar hos de som möter kvinnor och hbtqia+ personer med samsjuklighet och beroendeproblematik. 
  • Alla som söker stöd för beroende ska få frågor och stöd kring våldsutsatthet. Särskilt kvinnor och transpersoner där en stor majoritet utsätts för fysiskt och psykiskt våld. 
  • Kvinnor använder mer smärtstillande preparat än män, samtidigt saknas tillräcklig forskning på området. Det är därmed viktigt att perspektiv kring smärta och smärtsjukvård inkluderas i narkotikautredningen.

Läs NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika här

Webbinarium: CRAFT för anhöriga den 23 maj

Narkotikapolitiskt Center och NBV bjuder in till ett webbinarium om anhörigstöd och CRAFT-programmet under Folknykterhetens vecka. CRAFT är ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med beroendeproblem och står för för Community Reinforcement Approach and Family Training. CRAFT rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer (2015) som insats för anhöriga.

Medverkande:
Carina Bång, beteendevetare och certifierad CRAFT-terapeut

När:
Den 23 maj kl 14.30-15.30

Anmäl dig här