Tidningen Drugnews intervjuar författaren Staffan Hübinette, som på uppdrag av NPC skrivit rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay.
– En slutsats är att legalisering inte ersätter den illegala marknaden, utan det blir två parallella marknader som driver på och ökar konsumtionen och blir en större marknad totalt, säger Syaffan till Drugnews. Och ökad cannabisanvändning leder till större skadeverkningar.
Läs artikeln i Drugnews här
Tidningen Accent intervjuar rapportförfattare Staffan Hübinette om den rapport som NPC tagit fram om legaliseringen i Kanada, Uruguay och ett antal delstater i USA. Där sammanfattar Staffan hur legaliseringen innebär en grundläggande förändring i narkotikapolitiken, men att effekterna på konsumtionen skett gradvis.
– Legaliseringen var bara ytterligare ett steg på en väg de redan slagit in på. Processen tar dessutom lång tid. Först ska man folkomrösta, sedan ska det till lagstiftning och så småningom implementering. Den avgörande förändringen är att en legal cannabisindustri vuxit fram med ökad konsumtion och vinst som mål.
Läs artikeln i Accent här
Idag skriver vi på DN Debatt om vår nya rapport, som sammanfattar hur legaliseringen av cannabis i Kanada, Uruguay och ett antal delstater i USA hittills påverkat konsumtionen och vilka konsekvenser det gett.
Rapporten visar att en legalisering inte löser de utmaningar som svensk narkotikapolitik står inför. Vi behöver istället tala om åtgärder som minskar konsumtion, beroende och dödlighet – som att stärka det förebyggande arbetet, insatser för tidig upptäckt och en fungerande vårdkedja.
Läs artikeln på DN Debatt här
Läs rapporten här
Vad kan man egentligen se för effekter i de länder och delstater i USA som legaliserat cannabis?
Lyssna på Staffan Hübinette, författare till rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay, i ett samtal med Peter Moilanen, NPC och Tjarls Metzmaa, Sveriges Blåbandsungdom.
Lyssna på poddavsnittet här
Vi lanserar idag rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay. Under arbetet med rapporten har information och data inhämtats från de länder och delstater som genomfört legalisering, men rapportförfattaren har även varit på plats i Colorado och British Columbia.
Rapporten visar bland annat att:
Läs och ladda ner rapporten här
Läs vår artikel på DN Debatt här
Idag skriver vi i Dagens Samhälle om att regeringen behöver utvärdera kriminaliseringen av eget bruk av narkotika och föreslå åtgärder som kan minska de negativa effekterna.
Samtidigt som kriminaliseringen verkar ha en dämpande effekt på konsumtionen och ger möjlighet till tidig upptäckt, så har den också sina utmaningar. Regeringen behöver därför utvärdera kriminaliseringens positiva och negativa effekter och föreslå åtgärder som kan minska de sistnämnda. Här är valen inte svartvita. Vi kan både behålla nuvarande förbud och samtidigt arbeta för bättre bemötande, vård och behandling.
I artikeln ger vi också fyra förslag till den kommande utredningen om narkotikapolitiken:
1) God samaritlag vid överdos
2) Smartare påföljder
3) Hindra arbetsgivare se ringa brott
4) Salivtest istället för urintest
Läs debattartikeln här
Läs NPC reder ut: 112 och överdoser här
29 april kl 14.30-15.30: Svensk narkotikakonsumtion i ett europeiskt perspektiv
Hur ser den svenska narkotikakonsumtionen ut i jämförelse med andra länder i Europa samt USA? Och vilken roll har den svenska narkotikapolitiken spelat för den låga konsumtion som Sverige har internationellt sätt? Peter Moilanen, NPC, reder ut kopplingarna mellan politik och prevalens genom jämförelser av konsumtionsnivån i olika länder.
Anmäld dig till webbinariet här
Idag skriver vi replik i Aftonbladet på Socialstyrelsens debattinlägg kring kvinnors missbruk. Socialstyrelsen lyfter där den rapport de tagit fram kring frågan och vi delar mycket av deras analys. Det är glädjande att den narkotikarelaterade dödligheten går ner bland män med djupt oroande att den ökat bland kvinnor.
Det talar för att det inom sjukvården behöver göras en översyn inklusive hela vårdkedjan, där vi inte får glömma bort kvinnorna. Där är den pågående samsjuklighetsutredningen är en viktig pusselbit.
Vi ser också att behovet av bättre kunskap om narkotikarelaterad dödlighet generellt och för kvinnor specifikt måste prioriteras, om vi på allvar ska få till effektiva insatser som kan leda till en minskad dödlighet.
Läs debattartikeln i Aftonbladet här.
Psykolog och med. dr. Anna Fugelstad och Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin, svarar här på de frågor om narkotikadödlighet som NPC sänt till forskare, politiker och praktiker. Nedan finns Fugelstads och Thiblins analys. Övriga svar finns att läsa här.
Inledning
Narkotikapolitiskt Center har skickat ut två frågor som narkotikadödsfall till en rad forskare och politiker. Den första frågan utgår från offentlig statistik från Socialstyrelsen och ECNN och lyder:
Varför minskar den narkotikarelaterade dödligheten efter 2015 och bara för män och inte för kvinnor?
Den andra frågan gäller dödligheten som bör sänkas och lyder:
Vad behövs för att få ner den dödligheten?
Syftet med detta PM är att utifrån olika register och statistikkällor (samt aktuella studier) ge ett underlag som kan bidra till att besvara dessa frågor.
Olika statistikkällor och register över narkotikarelaterade dödsfall
All information om olika trender när det gäller narkotikadödsfall – om dödsfallen ökar eller minskar kommer från olika register och statistikkällor som alla har sina fördelar och begränsningar.
Fram till och med 2014 fanns tre officiella ”register” över narkotikarelaterade dödsfall i Sverige:
Socialstyrelsens dödsorsaksregister hade en narkotikaserie som utgick från ett antal diagnoskoder, så kallade ICD-koder, som klassificerats som narkotikarelaterade.
Det register som förvaltades av det europeiska narkotikaobservatoriet ECNN (EMCDDA) utgick från ungefär samma ICD-koder som Socialstyrelsen i sin statistikserie men tog endast med underliggande dödsorsaker, då många länder saknade bidragande diagnoser i sina dödsorsaksregister.
Tills sist fanns det rättsmedicinskt baserade ”registret” Toxreg som utgick från de rättsmedicinska databaserna och byggde på toxikologiska uppgifter om läkemedel och illegala droger.
Trots att de byggde på olika uppgifter gav de tre registren påfallande lika trender, men ECNN som enbart utgick från underliggande dödsorsaker hade färre dödsfall.
Fig 1
Av de tre ovanstående ”registren” återstår idag endast det från ECNN .
Dödsorsaksregistrets narkotikaserie har ersatts av den nuvarande redovisning om läkemedel- och narkotikaförgiftningar. Ett problem med redovisningen är den inte enbart omfattar narkotikadödsfall. Därför används den inte så ofta för att redovisa narkotikastatistik. Istället hänvisar man till statistiken från ECNN eftersom den enbart omfattar narkotikarelaterade dödsfall.
Toxreg var ursprungligen tänkt att vara ett register som skulle förvaltas av Socialstyrelsen. Efter många års utvecklingsarbete uppdagades att Socialstyrelsen saknade legal tillgång till data från de rättsmedicinska databaserna, vilket medförde att registret lades ner.
Idag kan Toxreg delvis ersättas utifrån data från ett forskningsregister på Karolinska Institutet som bygger på samma princip att när det gäller att ta fram olika droggrupper men gäller endast förgiftningsdödsfall.
Grunden för forskningsregistret är ett flerårigt projekt finansierat av Forte (forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och som syftar till att besvara frågan ”varför ökar narkotikadödsfallen efter 2006? I år avslutas den sista rapporten inom projektet och därefter läggs forskningsregistret ner.
Fig 2
Jämförelse av Socialstyrelsens nya index över läkemedels- och narkotikaförgiftningar med ECNN/EMCDDA och ett utdrag över förgiftningsdödsfall med förekomst av opioider från forskningsregistret.
Här har alla uttagen gjorts för hela befolkningen över 15 år för att uppgifterna skall bli jämförbara med Socialstyrelsens register.
Forskningsregister över opioidförgiftningar
Forskningsregistret utgår från uppgifter från de rättsmedicinska databaserna som omfattar cirka 95 % av alla personer med förgiftning som underliggande dödsorsak enligt dödsorsaksregistret. Från databaserna hämtas bland annat uppgifter om illegala droger, läkemedel och alkohol. Metoden för att ta fram olika droggrupper är ungefär den samma som tidigare Toxreg och överensstämmer i stort med den metod som nordiska rättskemisterna använder i sina gemensamma rapporter.
För alla personer som var mantalsskrivna i Sverige återfinns personnumret i de rättsmedicinska databaserna. På så sätt kan dödsfallen från databaserna kopplas till data från olika befolkningsregister som dödsorsaksregistret, patientregistret och läkemedelsregistret.
I dag omfattar uppgifterna i forskningsregistret samtliga rättsmedicinskt undersökta dödsfall från 1997 och framåt, men fokus gäller främst förgiftningar med opioider under perioden 2006 till 2018 och informationen kommer främst ifrån följande källor:
Fig 3
Utvecklingen av förgiftningar med olika opioider. Gruppen ”andra opioider” omfattar främst Dextropropoxifen som utgick 2011 samt den svagare opioiden kodein.
Fråga 1. Minskningen av narkotikadödsfall
I figur 2 kan man tydligt se att Socialstyrelsen nuvarande register över narkotika och läkemedelsförgiftningar omfattar nästan dubbelt så många förgiftningsdödsfall som forskningsregistret. Eftersom Socialstyrelsen register omfattar samtliga förgiftningsdödsfall i riket och forskningsregistret samtliga opioidförgiftningar blir slutsatsen att de dödsfall som ej är gemensamma främst är förgiftningsfall med andra läkemedel än opioider, det vill säga dödsfall som normalt inte brukar anses vara narkotikarelaterade. Det handlar oftast om suicider där andelen kvinnor är betydligt högre.
Figur 3 visar att nedgången av dödsfall i forskningsregistret efter 2015 sammanhänger med nedgång av förgiftningar, främst med metadon, medan den skarpa minskning efter 2017 gäller fentanyförgiftningar (fentanylanaloger)som främst omfattar män. En grupp av opioiddödsfall som ökat under hela perioden sedan 2006 är oxikodonförgiftningar och där är ungefär 40% kvinnor.
Fråga 2. Hur kan man få ner dödligheten
De studier över narkotikadödsfall som utgår från forskningsregistret visar att det går att urskilja två olika grupper med olika bakgrund och ingångar i missbruk.
https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.drugalcdep.2019.04.022
Den största gruppen består av personer med tidigare beroendediagnos som avlider till följd av förgiftningar med olika opioidläkemedel. De saknar i de flesta fall en aktuell förskrivning och har därmed kommit över drogen på annat sätt. Det vanligaste läkemedlet är metadon.
I en fördjupningsstudie gällande cirka 300 dödsfall till följd av metadonförgiftning i åldersgruppen 15-29 år var det endast 10 personer som hade tidigare recept på metadon. (https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1111/add.15152)
Nästan alla dödsfallen inträffade i sömnen många timmar efter förmodat intag. I ungefär hälften av fallen fanns andra personer närvarande. Trots detta fanns det mycket sällan information i polisrapporterna om varifrån metadonet härstammade.
Tidigare studier visar att det är vanligt att personer i LARO-behandling delar med sig eller säljer sitt metadon. Samtidigt riskerar de avstängning om detta uppdagas, särskilt om överlåtelsen leder till en dödlig förgiftning. Metadon är mycket giftigt och dödligt för personer som ej har tolerans för opioider. Många dödsfall bör kunna förhindras genom ökad säkerhet i programmen i samband med metadon eller genom att välja en mindre toxisk drog.
Den andra gruppen som framkommer är personer som avlider i förgiftning med opioider för smärta. Det gäller främst oxikodon men även tramadol . Ungefär hälften av de som avlider till följd av oxikodonförgiftning hade ett aktuellt recept på oxikodon. I motsats till den första gruppen med en tidigare beroendediagnos så verkar det här vara förskrivningarna av opioider för smärta som startade processen – beroende, missbruk och död.
Opioidepidemin i USA inleddes med en massiv förskrivning av långtidsverkande oxikodon. Erfarenheten därifrån, men även från andra håll, är att opioider ej bör användas vid kronisk smärta på grund av risken för toleransutveckling och beroende. Förmodligen skulle många liv räddas och mycket lidande undvikas om man istället för att ordinera opioider vid kroniska smärttillstånd istället satsade på en utbyggnad av i huvudsak icke farmakologisk behandling som smärtkliniker och fysioterapi.
Anna Fugelstad, Psykolog och med. dr.
Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin
När Arbeiderpartiets landsmöte röstade nej till den förslagna rusreformen i Norge öppnar de dörren för en modell med större fokus på förebyggande och behandling, skriver Peter Moilanen, chef på Narkotikapolitiskt center idag i tidningen Alkohol & Narkotika.
Läs artikeln här