Debatt: Inför smartare påföljder vid narkotikabrott

Vi skriver tillsammans med IOGT-NTO i SvD om den rapport från Socialstyrelsen som visar att vi måste bli bättre på att fånga upp och ta hand om unga människor som använder narkotika. Dagens påföljder håller inte måttet och måste utvecklas.

Vi menar att det finns anledning att se över påföljderna när någon ertappas med narkotika. Ett förbud mot narkotika är i grunden bra – det är normerande och har en preventiv effekt – men beroende på hur det tillämpas kan det också leda till oönskade effekter. Vi vill därför se ett system med smartare påföljder:

  • Unga under 18 år bör systematiskt och konsekvent få en vård- eller stödinsats som påföljd vid ringa narkotikabrott. Om insatsen fullföljs, och om drogfrihet kan uppvisas en tid efter insatsen bör personen också slippa en prick i belastningsregistret.
  • Den som är beroende av narkotika – oavsett ålder – är inte hjälpt av straff. Här är den rimliga påföljden vid ringa narkotikabrott en vårdinsats. Ju tidigare i processen människor med beroendesjukdom kan avskiljas från den vanliga juridiska gången desto bättre. Här behöver lagstiftningen justeras, och verktyg och riktlinjer komma på plats.
  • Även människor som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett beroende bör kunna få stöd vid ringa narkotikabrott. Här krävs en bättre samordning av samhällets olika resurser så att människor enkelt och snabbt kan slussas till rätt hjälp.

Läs hela debattartikeln här

 

Krönika: Mer kunskap om narkotika behövs

Allt går inte åt fel håll, även om mycket återstår. Fler studier och rapporter ger mer kunskap som gör oss klokare i det komplexa pussel som narkotikapolitiken innebär, skriver Peter Moilanen för NPC i tidningen Drugnews.

Ett exempel som lyfts i krönikan är Socialstyrelsens rapport som kom nu i juni, där de, på regeringens uppdrag, utvärderat kriminaliseringens effekter för 15–20-åringar. Den visar att det finns mycket att göra för att utveckla vård och stöd genom till exempel smartare påföljder, men även att polisens insatser verkligen leder till tidig upptäckt. Ett annat exempel är den rapport kring narkotikadödlighet som fyra myndigheter står bakom. Där dras slutsatsen  att den kraftfulla ökning av dödlighet som vi sett sedan 2006 inte tycks ha skett, utan snarare beror på metodförbättringar, varför vi å andra sidan haft en hög dödlighet redan tidigare. Ett tredje är den studie från Montreal University som kom fram till att kognitiva områden som lärande och minne påverkas av cannabisanvändning och att dessa nedsättningar kan bestå efter att ruset lagt sig. 

Läs krönikan här

NPC reder ut: Kvinnor och narkotika

Narkotikadödligheten har minskat de senaste åren, men nedgången har främst skett bland män, vilket bland annat kan förklaras av minskade fentanylförgiftningar. Orsakerna bakom narkotikadödligheten hos kvinnor ser annorlunda ut och det är därför viktigt att synliggöra kvinnors situation för att få bättre verktyg att förebygga och minska läkemedels- och narkotikaförgiftningar även bland kvinnor. 

I vårt PM, NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika ger vi en kort lägesbild av kvinnors dödlighet och användning av läkemedel och narkotika i relation till smärta, hemlöshet, psykisk ohälsa samt mäns våld mot kvinnor – med fokus på vuxna kvinnor och på sekundär- och tertiärprevention. 

Det finns ett stort behov av insatser som kan bidra till en ökad kompetens hos dem som möter kvinnor och hbtqia+ personer med beroende. Vi ser bland annat att följande insatser kan förbättra situationen för dessa grupper:

  • Ge ökade resurser till forskning och annan kunskap för att undersöka varför beroendesjukvården är så ojämlik och ojämställd. Vi utgår från att utredningen är början på denna kunskapsinhämtning som sedan bör fortsätta systematiskt framöver.
  • Inkludera hbtqia+ i utredningen. Just nu nämns inte denna grupp i kommitéedirektivet för Narkotikautredningen trots att de, enligt bland annat Socialstyrelsen, löper större risk än befolkningen i övrigt att utveckla ett beroende.
  • De som använder narkotika har olika behov och erfarenheter, därför behöver den kunskapen vara del i sjukvårdsutbildningar och i utbildningar hos de som möter kvinnor och hbtqia+ personer med samsjuklighet och beroendeproblematik. 
  • Alla som söker stöd för beroende ska få frågor och stöd kring våldsutsatthet. Särskilt kvinnor och transpersoner där en stor majoritet utsätts för fysiskt och psykiskt våld. 
  • Kvinnor använder mer smärtstillande preparat än män, samtidigt saknas tillräcklig forskning på området. Det är därmed viktigt att perspektiv kring smärta och smärtsjukvård inkluderas i narkotikautredningen.

Läs NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika här

Webinar: Decriminalisation is not the answer – The United Nations offers better options.

Wednesday- 1 June – 1.00 – 3.00 PM CEST
Webinar: Decriminalisation is not the answer – The United Nations offers better options.

Positions taken by the United Nations are often used as arguments in national drug policy debates. Unfortunately, quotes from UN documents are often taken out of their context. This webinar will focus on what the UN has said and not said about national drug policies. The first part will be a presentation on decriminalization of drugs and will also analyze the UN positions on drug decriminalization.
The second part will be a session of short reflections from different organizations and also gives an introduction to the essence of the UNGASS Outsome Document from 2016, the most recent, representative and comprehensive policy document from the UN system.
There are extensive discussions regarding The United Nations recommendations on drug decriminalization. The Swedish Drug Policy Center gave the assignment to Dag Endal, former coordinator of Drug Policy Futures and Project Coordinator for FORUT Norway, to clarify and summarize what the different parts of The United Nations system actually recommend and say when it comes to drug decriminalization. The summary can be found here
The UNGASS Outcome Document presents a long list of evidence-based and effective interventions to prevent and treat drug problems. Many of these proposals from the UN are under-communicated or simply ignored in national debates. Our panelists will highlight UN positions that they find most important and relevant for national follow-up.
Moderators:
Kristina Sperkova, President at Movendi International. (Sweden)
Regina Mattsson, Secretary General at WFAD. (Sweden)
Presentations from:
Dag Endal. Former coordinator of Drug Policy Futures and Project Coordinator for FORUT Norway.
Pierre Andersson. Policy Advisor Alcohol and Development, IOGT-NTO Movement Sweden.
Eze Eluchie, President of the African Center for Health Law and Development (Nigeria)
Diana Joseph, Director of Fourth Wave Foundation (India)
Shane Varcoe, Executive Director for the Dalgarno Institute (Australia)
Amy Ronshausen, WFAD-president. Executive Director for Drug Free America Foundation. (USA)
Organizers:
The Swedish Drug Policy Center (Narkotikapolitiskt Center)
Movendi International
WFAD
NBV

Webbinarium: CRAFT för anhöriga den 23 maj

Narkotikapolitiskt Center och NBV bjuder in till ett webbinarium om anhörigstöd och CRAFT-programmet under Folknykterhetens vecka. CRAFT är ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med beroendeproblem och står för för Community Reinforcement Approach and Family Training. CRAFT rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer (2015) som insats för anhöriga.

Medverkande:
Carina Bång, beteendevetare och certifierad CRAFT-terapeut

När:
Den 23 maj kl 14.30-15.30

Anmäl dig här

Cannabeauty

De senaste åren har en rad CBD-produkter fått stor uppmärksamhet med massiv marknadsföring i traditionell media, utomhusreklam och sociala kanaler, inte minst med genom samarbeten med olika influencers. Att CBD ingår som komponent i produkterna framhålls stort och möjliggör ett högre pris. Att koppla CBD till hälsa, skönhet och välmående blir även ett sätt att förskjuta attityderna till cannabis i stort och nå nya målgrupper. Flera av bolagen bakom är också tydliga med att de önskar en legalisering av ”medicinska cannabis” eller all cannabisanvändning. Den stora investering och satsning som sker av skönhetsprodukter ska kanske därmed ses i ljuset av att den kan ge en större avkastning längre fram.

Läs mer här

Läs även NPC reder ut: ”Medicinsk cannabis” här

Debatt: Beroendevården måste bli mer jämlik och jämställd

Tillsammans med Utan Skyddsnät och KSAN skriver vi i Fempers Nyheter om behovet av en jämlik och jämställd beroendesjukvård med anledning av regeringens nya narkotikautredning.

”Den 22 mars presenterade regeringen ramarna för den nya narkotikautredningen, en utredning som vi välkomnar och som varit efterlängtad. En stor del av reaktionerna efter presskonferensen har kretsat kring att avkriminalisering inte ska utredas inom denna utredning. Vi undrar dock när mer uppmärksamhet ska ges till den ojämlika beroendesjukvården och det våldsförebyggande arbetet? Det är främst i tillgängligheten till, och samordningen av, en god och anpassad vård som det funnits stora brister. Det som räddar liv är tidig upptäckt, tillgänglig vård med låga trösklar och ett stöd som är behovsanpassat tillsammans med en narkotikapolitik som fokuserar på förebyggande åtgärder och behandling.
Vi anser att:
>Det måste ges ökade resurser till forskning och annan kunskap för att undersöka varför beroendesjukvården är så ojämlik och ojämställd. Vi utgår från att utredningen är början på denna kunskapsinhämtning som sedan bör fortsätta systematiskt framöver.
>Inkludera hbtqia+ i utredningen. Just nu nämns inte denna grupp i kommitéedirektivet trots att de, enligt bland annat Socialstyrelsen, löper större risk än befolkningen i övrigt att utveckla ett beroende.
>Dem som brukar narkotika har olika behov och erfarenheter, därför behöver det kunskapen vara del i sjukvårdsutbildningar och i utbildningar hos de som möter kvinnor och hbtqia+ personer med samsjuklighet och beroendeproblematik.
>Alla som söker stöd för beroende ska få frågor och stöd kring våldsutsatthet, särskilt kvinnor och transpersoner där en stor majoritet utsatts för både fysiskt och psykiskt våld.
>Kvinnor använder mer smärtstillande preparat än män. Samtidigt saknas tillräcklig forskning på området. Det är därmed viktigt att perspektiv kring smärta och smärtsjukvård inkluderas i narkotikautredningen. ”
Läs hela artikeln på Fempers Nyheter

Webbinarium: Kvinnor och narkotika

Kvinnor och narkotika – ett samtal om smärta, läkemedel och överdoser
TORSDAG 31 mars kl 14.30-15.30

Under perioden 2006–2019 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland personer 15 år och äldre. Från 2015 vände dödligheten bland män nedåt, medan den fortsatte att öka bland kvinnor. Så vad beror det på? Glöms kvinnor bort i det narkotikaförebyggande arbete? Och vilken roll har psykiatrin, vården kring smärtlindring och det våldsförebyggande arbetet när det gäller att främja flickor och kvinnors hälsa och förebygga överdoser?

Medverkande:
Agnes Arpi, frilansjournalist. Agnes har bland annat skrivit en text om kvinnor, smärta och stigma för tidningen Alkohol och Narkotika.

Lotten Sunna, ordförande för föreningen Utan skyddsnät och styrelseledamot för KSAN (Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor).

Farida Al-Abani från NPC modererar samtalet.

Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/190130

NPC Podd: Om tidig upptäckt

Sara Heine har skrivit rapporten ”Att förebygga narkotikaproblem. Tidig upptäckt – tidiga insatser.” och i detta avsnitt av vår podd får vi höra mer om innehållet, tankarna runt rapporten och andra tankar som knyter an till tidig upptäckt.

I rapporten ges röst till dem som sällan hörs i debatten; kommunala samordnare, polis, skolkuratorer, fältarbetare, behandlingspersonal och personer med erfarenheter av eget beroende. Människor som möter och hanterar frågan varje dag. Som ser var glappen och utmaningarna finns och varför arbetet ibland fallerar, men även vilka resultat de kan nå när insatserna lyckas. I de kommuner där samverkan fungerar väl visar rapporten hur barn och unga får stöd i ett tidigare skede och därmed är i behov av kortare och enklare åtgärder, en ökad upplevelse av trygghet bland befolkningen, bättre underlag för bedömningar, en nedgång i konsumtion bland unga och en ekonomisk besparing för minskade insatser kopplat till stöd, vård och brottslighet. Men rapporten ger även exempel på glapp i systemen. För samtidigt som ett antal kommuner kommit långt i sitt arbete, är det fortfarande många som saknar tydliga mål, struktur, handlingsplan och resurser att driva ett bra förebyggande arbete.

Lyssna på avsnittet här