Begreppet medicinsk cannabis används allt oftare, men vad betyder det egentligen – och hur ser utvecklingen ut i Europa? Här presenterar rapportförfattaren Cressida de Witte huvuddragen i rapporten Prescribed Ambiguity: Medical Cannabis in Europe, med fokus på den otydliga regleringsramen för medicinsk cannabis i Europa.
Idag lanserar vi rapporten Prescribed Ambiguity: Medical Cannabis in Europe i samband med en debattartikel i Dagens Arena. Begreppet ”medicinsk cannabis” används brett – från godkända läkemedel till produkter utan vetenskapligt stöd. Otydligheten suddar ut gränsen mellan medicinsk behandling och kommersiell försäljning och försvårar tillsyn och lagstiftning.
Begreppet ”medicinsk cannabis” används flitigt, men saknar ofta en tydlig och gemensam definition. Denna otydlighet har gjort det möjligt för kommersiella intressen att påverka hur cannabisprodukter utvecklas, marknadsförs och regleras, ofta på bekostnad av folkhälsan.
Samtidigt som intresset för narkotikapolitiken har svalnat har kunskapen ökat. På bara en vecka presenterades fem studier och rapporter som på olika sätt bidrar till en tydligare bild av vad som faktiskt fungerar.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver vi om myten att Sverige skulle vara extremt medan resten av världen rör sig mot legalisering och avkriminalisering av narkotika. Vår nya rapport Nya vägar tar form – narkotikapolitik i Europa 2026 visar att den bilden inte stämmer.
Rapporten 8 punkter för en bättre narkotikapolitik publicerades första gången 2022 och har nu uppdaterats i ljuset av ny kunskap och förändrade förutsättningar. Sedan dess har flera viktiga utredningar presenterats i Sverige, den narkotikarelaterade dödligheten har minskat från historiskt höga nivåer och utvecklingen i Europa har tagit olika riktningar – med legalisering i vissa länder och tydliga avståndstaganden i andra. Sammantaget förstärker detta behovet av en nyanserad och kunskapsbaserad diskussion.
Slovenien har under senare år utvecklat en narkotikapolitik som kombinerar förebyggande arbete, vård och stöd med brottsbekämpning. Landets nationella strategi för 2023–2030 bygger på ett helhetsperspektiv där frågor om illegala droger kopplas ihop med alkohol, tobak och andra former av beroende, med särskilt fokus på att skydda barn och unga.
Rapporten 8 punkter för en bättre narkotikapolitik publicerades första gången 2022 och har nu uppdaterats i ljuset av ny kunskap och förändrade förutsättningar. Sedan dess har flera viktiga utredningar presenterats i Sverige, den narkotikarelaterade dödligheten har minskat från historiskt höga nivåer och utvecklingen i Europa har tagit olika riktningar – med legalisering i vissa länder och tydliga avståndstaganden i andra. Sammantaget förstärker detta behovet av en nyanserad och kunskapsbaserad diskussion.
Sedan Nederländerna införde sin toleransbaserade cannabispolitik på 1970-talet har modellen bidragit till både internationell uppmärksamhet och återkommande problem. Särskilt har den olösta frågan om produktion och leveranser – där försäljning tolereras men försörjningen är olaglig – skapat utmaningar kopplade till kvalitet, transparens och organiserad brottslighet.
I en krönika i Drugnews beskriver NPC:s Peter Moilanen hur narkotikakonsumtionen och den narkotikarelaterade dödligheten har minskat samtidigt som tullen gör rekordbeslag. Han pekar också på familjeklassning av nya substanser och ökade resurser till tullen som frågor som kan få större betydelse i valrörelsen, medan legalisering och avkriminalisering sannolikt hamnar i bakgrunden.
info@narkotikapolitisktcenter.se
Postadress och fakturaadress: Narkotikapolitiskt Center
c/o Tollare Folkhögskola 132 42 Saltjö-Boo
info@narkotikapolitisktcenter.se
Postadress och fakturaadress: Narkotikapolitiskt Center
c/o Tollare Folkhögskola 132 42 Saltjö-Boo
Följ oss:
