Slovenien har under senare år utvecklat en narkotikapolitik som kombinerar förebyggande arbete, vård och stöd med brottsbekämpning. Landets nationella strategi för 2023–2030 bygger på ett helhetsperspektiv där frågor om illegala droger kopplas ihop med alkohol, tobak och andra former av beroende, med särskilt fokus på att skydda barn och unga.
Rapporten 8 punkter för en bättre narkotikapolitik publicerades första gången 2022 och har nu uppdaterats i ljuset av ny kunskap och förändrade förutsättningar. Sedan dess har flera viktiga utredningar presenterats i Sverige, den narkotikarelaterade dödligheten har minskat från historiskt höga nivåer och utvecklingen i Europa har tagit olika riktningar – med legalisering i vissa länder och tydliga avståndstaganden i andra. Sammantaget förstärker detta behovet av en nyanserad och kunskapsbaserad diskussion.
Många länder i Europa står i dag inför ett narkotikapolitiskt vägval. Vissa länder prövar olika former av legalisering eller reglering av cannabis, medan andra håller fast vid en restriktiv lagstiftning kombinerad med förebyggande arbete och vård. Frankrike är ett tydligt exempel på det senare.
Sedan Nederländerna införde sin toleransbaserade cannabispolitik på 1970-talet har modellen bidragit till både internationell uppmärksamhet och återkommande problem. Särskilt har den olösta frågan om produktion och leveranser – där försäljning tolereras men försörjningen är olaglig – skapat utmaningar kopplade till kvalitet, transparens och organiserad brottslighet.
Sedan början av 2023 har Schweiz, till dags dato, rullat ut sju pilotprojekt för försäljning av cannabis för så kallat rekreationsbruk. Nu pågår sju projekt i sex olika kantoner och en första delrapport har publicerats.
I svensk beroendevård upphör ofta stödet när det behövs som mest. När behandlingen är avslutad förväntas människor klara sig själva – trots att återhämtning från beroende inte är en process man går igenom ensam.
Legaliseringsdebatten har ofta handlat om att ersätta ”osäker, illegal cannabis med trygga och kontrollerade produkter”. Men erfarenheterna från tre pionjärer inom legal cannabis – Colorado, Kalifornien och Ontario – visar att verkligheten inte alltid motsvarar visionen. Nya rapporter pekar på att även lagligt producerad cannabis kan vara felmärkt, förorenad eller otillräckligt kontrollerad.
Litauen har en restriktiv narkotikapolitik med begränsade skadebegränsande insatser. Trots lågt bruk i EU-jämförelse orsakar syntetiska opioider fortsatt hög dödlighet.
Lettland har en mycket restriktiv narkotikapolitik där cannabis är vanligast bland unga, samtidigt som syntetiska opioider lett till ökade överdoser. Rapporten visar på den pågående narkotikapolitiska debatten i landet.
Estland har gått från en allvarlig fentanylepidemi till en mer folkhälsoinriktad narkotikapolitik med fokus på skadebegränsning, förebyggande arbete och integrerade vårdtjänster. Trots framgångar brottas landet idag med ökande överdoser kopplade till nya syntetiska opioider och en pågående debatt om framtidens narkotikapolitik.
info@narkotikapolitisktcenter.se
Postadress och fakturaadress: Narkotikapolitiskt Center
c/o Tollare Folkhögskola 132 42 Saltjö-Boo
info@narkotikapolitisktcenter.se
Postadress och fakturaadress: Narkotikapolitiskt Center
c/o Tollare Folkhögskola 132 42 Saltjö-Boo
Följ oss:
