Debatt: ”Legalisering av cannabis minskar inte gängkriminaliteten”

Idag skriver vi i Dagens Opinion om de effekter som hittills kan ses av legaliseringen i Kanada och som visar på ökad konsumtion och dubbla cannabismarknader – en legal och en illegal. Legaliseringen verkar heller inte vara lösningen på landets gängkriminalitet eller narkotikadödlighet.
Läs också NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada och dess effekter här
Och vår förkortade rapport om Kanada, USA och Uruguay här

NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada och dess effekter

Tre år har gått sedan Kanada legaliserad cannabis och nu börjar data komma som visar vad legaliseringen och de beslut omkom inför den har haft för betydelse på konsumtionen, skadeverkningar och brottslighet.
I NPC reder ut_Legalisering av cannabis i Kanada tittar vi närmare på utvecklingen och lärdomarna från Kanada. Tydligt är att legaliseringen lett till en högre konsumtion och en snabbare ökning, att dubbla marknader för cannabis etablerats och att legaliseringen varken verkar vara svaret på gängkriminalitet eller minskad dödlighet.

Förkortad version av vår rapport om legalisering

Nu lanserar vi en kortfattad version av rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay som beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott

I narkotikadebatten fokuseras ofta på antalet narkotikabrott i Sverige. Tesen som förs
fram är att då 90 procent av alla narkotikabrott är ringa brott, så skulle man vid en avkriminalisering kunna frigöra denna resurs och använda den till annan polisiär
verksamhet eller till vård och behandling. Men stämmer tesen? 

Även om antalet ringa brott av både konsumtion och innehav är 90 procent av antalet anmälda narkotikabrott, innebär det inte att 90 procent av polisens arbetstid ägnas åt dessa, då ett ringa brott tar betydligt kortare tid att hantera än andra narkotikaärenden. Antalet ringa brott speglar inte heller polisens aktiva spaningsinsatser. Många brott kommer så att säga
på köpet när tillslag görs vid annan brottslighet som misshandel, inbrott eller trafikonykterhet. Vad gäller konsumtion kan det, enligt BRÅ, röra sig om 25 procent av fallen. När det gäller innehav finns studier som pekar på storleksordningen 75 procent.

Totalt sett tycks det därmed vara relativt få resurser som finns att omfördela. Då Polis-myndigheten är nationell, och vård och behandling regional och kommunal, skulle denna besparing heller knappast komma vård och behandling till del. 

Läs NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott här

Webbinarium: Cannabis och trafik

Webbinarium: Cannabis och trafik den 3 juni kl 14.30-15.30

Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, och MA-Rusfri Trafikk i Norge har lanserat en rapport, förstudie, om cannabis och trafik – en aspekt som ofta saknas i debatten kring legalisering och avkriminalisering. Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF, beskriver situationen i Kanada och delstater i USA som legaliserat cannabis samt Portugal, som avkriminaliserat. 

Anmäl dig till webbinariet här

Replik: Vi behöver en human restriktiv narkotikapolitik

NPC replikerar på en debattartikel i NT, där tre debattörer från MUF hänvisat till NPC:s nya rapport kring legalisering. Det är inte lätt att bemöta ett inlägg om narkotikapolitiken som bygger på de vanligaste förekommande missförstånden i narkotikadebatten, selektivt valda fakta och även direkta felaktigheter. Här försöker vi dock besvara debattartikelns påståenden kring dödlighet och konsumtion. 

Läs hela vår replik här

Press: Tidningen Arbetet skriver om cannabisjobb

Tidningen Arbetet skriver om legalisering av cannabis, de jobb som skapas och behovet av fackföreningar i branschen. I artikeln intervjuas även Staffan Hübinette, författare till NPC:s nya rapport kring legalisering som menar att cannabisindustrin skapar många nya jobb, men att man samtidigt måste fråga sig vad som händer i andra änden av samhället:

– Många i medelklassen vill inte ha butikerna i sina kvarter. Det finns också studier som visar att bostadspriserna relativt sjunker i närheten av cannabisbutiker. Då är risken att det främst blir etableringar i fattigare områden som får tillgång till billig cannabis. Historiskt kan vi se tillbaka till då arbetarrörelsen bildades. Då var kampen mot alkoholen viktig för fackföreningsrörelsens organisering. Billig och riklig tillgång till alkohol stod knappast på programmet.

Läs hela artikeln i Arbetet här

Slutreplik: ”Inget stöd för att legalisering gynnar folkhälsan”

Idag svarar vi i DN Debatt på de två repliker som kommit in angående vår debattartikel, där tre nationalekonomer, Alexander Andevall, Emil Bustos och Nils Lager och en professor i sociologi, Ted Goldberg, har invändningar mot slutsatserna i rapporten ”Legalisering och kommersialisering av cannabis”. De tycks i stället vilja se en legalisering av cannabis och menar att fördelarna torde vara större än nackdelarna. Vår slutsats är den motsatta.

Läs vår slutreplik här

Press: Legalisering av cannabis ökar konsumtionen

Tidningen Accent intervjuar rapportförfattare Staffan Hübinette om den rapport som NPC tagit fram om legaliseringen i Kanada, Uruguay och ett antal delstater i USA. Där sammanfattar Staffan hur legaliseringen innebär en grundläggande förändring i narkotikapolitiken, men att effekterna på konsumtionen skett gradvis.

– Legaliseringen var bara ytterligare ett steg på en väg de redan slagit in på. Processen tar dessutom lång tid. Först ska man folkomrösta, sedan ska det till lagstiftning och så småningom implementering. Den avgörande förändringen är att en legal cannabisindustri vuxit fram med ökad konsumtion och vinst som mål.

Läs artikeln i Accent här